- Project Runeberg -  En hvar sin egen professor eller Allt menskligt vetande i sammandrag. Kortfattad encyklopedi af Falstaff, fakir /
18

(1894) [MARC] Author: Axel Wallengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lärd bildning - 7. Naturlärdom och naturskildring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Påfågeln har hundra ögon på stjerten; hönan
lägger närande ägg och lefver i erkändt konkubinat med
tuppen; fågeln Rock är utdöd, men åtnjöt på sin tid
mera aktning än mången nu lefvande tronpretendent.

Sillen är salt och går i stim. Hvalfisken uppföder
lefvande ungar. Gäddan koka vi. Att de flesta fiskar
uppnå en så hög ålder, beror till stor del derpå att de
bada så ofta.

Snigeln och polypen äro siimmiga, men ofarliga i
berglandskap, der redan den höga och rena luften
stärker menniskans mod, försåvidt icke en snöstorm eller
lavin skulle hafva försvagat de kroppskrafter, som för
hvar och en äro mera af värde än guld och topazer.

•i*- %

*



Att söka föreställa sig ett landskap med endast
villebråd och inga

Blommor

blefve väl endast ett djerft tankeexperiment.

Blommorna sakna fri rörelseförmåga och andra
härliga förmåner, men åtskiljas lätt från djuren genom deras
brist på läte och oförmåga att uttrycka glädje och trots.

De indelas derföre i han- och te-blommor, bland
hvilka de förstnämnda äro af han-kön och de senare af
hon-kön.

Vid parningstiden blomma de, och sätta derpå
frukter, af hvilka flera, såsom päror, hästkastanjer och
mac-caroni uppväcka många gissningar genom den olikhet i
form och smak, som de förete för den ifrige ätaren.

Många blommor hafva hufvud, men anses dock
sakna hjema.

När blommorna blifvit hö, hopsamlas de i stackar.
De beklagansvärda menniskor, som hafva detta stackota
yrke, kallas stackare.

I Australien sprida blommorna ingen skugga,
hvar-för man dock icke eger rätt att klandra Den, som nog
har sin mening med Det.

* *

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ffenhvar/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free