- Project Runeberg -  En hvar sin egen professor eller Allt menskligt vetande i sammandrag. Kortfattad encyklopedi af Falstaff, fakir /
27

(1894) [MARC] Author: Axel Wallengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lärd bildning - Nyttiga romaner - De tre marodörerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyttiga romaner.

De tre marodörerna.

Kap. 1.

Giftblandaren.

År 1621 den 7 maj klockan 11,90 f. m. såg man
på vägen som leder från Poitou till Paris åtta ensamma
ryttare i ett godt och lifligt handgemäng.

Sex af. de ensamme ryttarne tycktes höra
tillsammans, ty de voro synnerligen trasigt klädda, medan de
två återståendes kläder glänste af guld och silfver i det
klara skenet från morgonsolen, som dolde sig bak täta
moln.

Länge kunde dock de två sistnämda icke stå emot
den förenade och fruktansvärda tapperhet de sex
utvecklade. Snart såg man äfven de tvänne praktfullt klädde
ryttarne vackla ned från hästryggarne för att gå och
uppsöka det enkla land, der de icke längre hade behof a.f
vare sig guld eller silfver.

Så fort de sex andre märkte detta, upphörde de
aktningsfullt med sitt anfall för att i stället egna dem
den sista vården, hvilken vid detta tillfälle bestod i att
sorgfälligt vända ut och in på de fallnes fickor samt
derpå afkläda dem deras fåfängliga skrudar.

— Ventre-saint-gris 1 ropade en gulsigtig herre,
som tycktes vara de sex’ anförare, i det han käckt vred
upp sina mustascher. — Detta var ett styft arbete!

— Det må du väl säga, Pathos! inföll en man
med isterhaka, men så sannt jag heter Oporto vill jag
aldrig hädanefter vara med om att öfverfalla en så stor
styrka. Eller hvad säger du, Paradis?

Den tillfrågade, en flintskallig man med ett finnigt
och besväradt utseende, svarade med en blyg röst:
pal-sambleu! téte-de-dieu! sacré-nom d’un petit cochon!

— Slå dina presterliga griller ur hufvudet!
mumlade Pathos, som fann dessa kötteder alltför lidelsefria.

— Nå välan, kamrater! vände han sig till de tre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ffenhvar/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free