- Project Runeberg -  En hvar sin egen professor eller Allt menskligt vetande i sammandrag. Kortfattad encyklopedi af Falstaff, fakir /
35

(1894) [MARC] Author: Axel Wallengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lärd bildning - Nyttiga romaner - Hvarför svor han denna ed?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna nalkades, men vid första anblicken på
Eleonora uppslog hon ett abskri och störtade ut.

— Hvad är det? ropade Eleonora, gripen af en
plötslig fasa.

Ingen svarade den så djupt pröfvade kvinnan på
denna tilldomes så berättigade fråga.

Men icke länge skulle hon sväfva i ovisshet. Allt
för snart skulle hon ryckas ur detta plågsamma tillstånd,
i hvilket dock alltid hoppet genomskimrade för hennes
det värsta fruktande ande.

Baronen inträdde, och i den halföppnade dörren
bakom honom framskymtade domestikernas förskrämda
hufvuden.

— Ha! utbrast han.

Och den annars så jernhårde verldsmannen kunde
icke återhålla en svag ton af medlidande i detta utrop.
Så långt hade han dock icke syltat med sin hämd.

— Men svara mig då! Hvad är det? bönföll
ba-ronessan mera död än lefvande.

Till svar räckte han henne en handspegel af
zise-leradt silfver.

— Se, olyckliga!

Eleonora kastade en blick i spegeln. Ljudlöst sjönk
hon därpå tillbaka.

Hvad hon hade sett hade hastigt förlamat hennes

ande.

På dessa korta timmar hade nämligen hennes förut
så korpsvarta hår blifvit — otroligt att säga! alldeles
eldrödt. — — —

Denna sista fruktansvärda stöt kunde hennes
bräckliga väsen icke uthärda.

Intet kunde uppväcka henne ur den hemska dvala
som nu fängslade henne.

Den i hast efterskickade läkaren, specialist just för
dylika fall, rynkade pannan mycket betänkligt, då han
fick se henne.

— Huru länge har hon varit sådan? frågade han
den öfver sitt verk förskräckte maken.

Då han fick veta att hon redan varit så i en timma,
höjde han sitt pekfinger:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ffenhvar/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free