Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lärd bildning - Nyttiga romaner - Ett intermezzo eller Konsten att lefva på landet - II. Adrians födelseqväll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med buller och bång. Jag gör mig ett nöje med att
ombyta förnamn hvarje år, hvadan jag oförutsedt kan
väcka upp min omgifning med dundrande kanonsalut
hvilken dag på året jag vill. Om deras trumhinnor
der-vid brista, gå de derigenom dessvärre förlustiga om nöjet
att höra det namnsdagsqväde, jag då uppläser.
Men äfven andras bemärkelsedagar firas.
Huru lycklig blef jag icke då min favorittorpare
Adrian en vacker höstqväll inkom i min festvåning och
med glädjestrålande ansigte förtalde mig att han just nu
fyllade trettionio år! Jag egde icke ord för att uttrycka
min rörelse. Jag fattade hans hand, denna hand som
så ofta fört kastoskofveln och krattan; och efter en stund
sade jag: Emottag min lyckönskan! Jag vet att du icke
tycker om penningar.
Senare på qvällen spelade jag patience med Adrian,
hvarvid han, som vanligt, hade otur. Han förlorade
något öfver hundra kronor. Dagen var mycket glad.
Vi afslutade densamma genom att något efter 3 på
morgonen knacka upp Adrians moder, hvilken åt mig
tillredde en den härligaste sillfrukost, medan Adrian gick
ut och invigde sitt nya lefnadsår med strängt
jordbruks-bete till kl. 4 e. m., då han af mattighet afsvimmade;
häröfver blef den, som skrifver dessa rader, så
uppskakad att jag måste styrka mig med en mycket god middag.
Sedan Adrian njutit en stärkande sömn under
närapå två timmar, öfvergöt jag Adrians moder med en
spann iskallt vatten, emedan hon klagade öfver den starka
värmen. Vid ljudet af detta brus och modrens anskri,
uppslog Adrian sina ögon och uppgaf det hjertligaste
flatskratt vid åsynen af den lungvåta gumman, som,
äfven hon, hade svårt att hålla sig för skratt.
Temperaturöfvergången var henne dock något för
stark, och följden blef till hennes förvåning en häftig
lunginflammation, ur hvilken hon repade sig först efter
tre veckor. Under denna tid vårdades hon på det
ömmaste af Adrian, som sällan vek från hennes bädd. Som
jordbruket härigenom led rätt betydligt, måste jag till
min ledsnad göra rätt stora afdrag på hans lön. Men
rätt skall vara rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
