- Project Runeberg -  En hvar sin egen professor eller Allt menskligt vetande i sammandrag. Kortfattad encyklopedi af Falstaff, fakir /
45

(1894) [MARC] Author: Axel Wallengren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lärd bildning - Nyttiga romaner - Ett intermezzo eller Konsten att lefva på landet - IV. Kuku - V. En hjeltemodig handling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag erbjöd honom ett par mycket vackra nattofflor,
när han hade upplöjt mina utmarker. I ställét för att
tacksamt lyfta på sin kask, slog han tofflorna ur min
hand och framsträckte en räkning på något öfver nittio
kronor!! I min förvirring betalade jag honom, något,
hvaröfver jag nogsamt grämt mig.

Ännu ruskigare förekom han mig dock en gång, då
han begärde kontant erkänsla för en resa, han i mina
ärenden företagit. Visserligen hade han till fullo uträttat
sitt. uppdrag; men hade jag icke sjelf betalat hans biljett,
försett honom med en cigarr och gifvit honom mina
varmaste välönskningar med på färden? Jag vill icke alla
resande väl, och då jag nu rent af önskade denne
resenär lycka, så beräknade jag denna min välönskan till
trettio kronor, hvilken ganska låga beräkning i min
kontokurant vållade honom, efter afdrag af hvad hans arbete
var värdt, en debitering på 13 kr. 40 öre. Häremot
vrenskades han, och af straffvärd godhjertenhet gaf jag
efter, samt skänkte honom hvad han i sin oblyghet
begärde.

Nu är han emellertid stadd hos mig på lifstid, och
jag måste alltså behålla detta svarta vidunder af
otacksamhet mot den, som med smärta skrifver dessa rader.

Tacka vill jag då min Adrian! Han vet att ett
förnöjsamt sinnelag är mera värdt än gull och silfver!
Uerför är han glad, ehuru utfattig.

V.

En hjeltemodig handling.

Jag älskar icke min gamle barndomsvän, direktör
J. Puff, ty till hans svagheter kan man med rätta räkna
den, att han umgås oförsigtigt med sanningen. Intet är
mig förhatligare än lasten lögn, ty huru många menniskor
blifva icke olyckliga, tack vare detta fel! ?

Det är derfor jag tror mig ega rättighet på att bli
trodd, då jag nu går i min trädgård och nedskrifver den
stridsberättelse, hvars hjelte jag nyss blef.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ffenhvar/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free