Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen kände ftan ett lätt vidrörande, och en
af monitörerna sade till honom:
”Stig upp Evson, jag skall följa med dig till
rektorn, till hvilken jag har en biljett från herr
Per-mal.”
Han följde mekaniskt och väntade utanför
rektorns dörr, medan kamraten gick in.
”Doktor Lane vill inte tala vid dig nu”, sade
So-mers, då han kom ut. ”Croft”, (det var skolans
Fa-mulus) ”rektorn säger, att ni skall stänga in Evson
i arresten.”
Walter följde Famulus upp till ”arresten”, ett
litet vindsrum, där han visste, att gossarne plägade
stängas in för att ej hinna göra något ofog, innan
de relegerades.
Famulus lämnade honom där och återkom efter
en stund med en skål mjölk och bröd, som han
stälde på furubordet, hvilket jämte en stol utgjorde
rummets hela möblering. Därefter reglade han dörren
utifrån och lämnade Walter åt sina egna
reflek-tioner.
Då kommo tårarne ändtligen till den stackars
gossens hjälp; han kastade sig framstupa på golfvet,
och vid tanken på det onda han gjort en man, som
visserligen varit sträng, men aldrig afsiktligt orättvis
mot honom, grät han, som om hans hjärta ville
brista.
Klockan ett återkom Famulus med litet
middag. Walter satt hopkrupen i ett hörn af rummet
med hufvudet lutadt mot väggen och svullna och
förgråtna ögon. Frukosten stod fortfarande orörd.
Famulus gaf honom en medlidsam blick.
”Hör nu, det duger inte att ge tappt så där”,
sade han. ”Om ni gjort något orätt, så är det
gjordt och hjälps inte af att hänga hufvudet. Om
ni bara vill komma ihåg det, så finns det någon,
som förlåter er och hjälper er till rätta en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
