Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raren lade handen på hans hufvud, så mildt och
vänligt, som om han ville välsigna honom, och sedan
lyfte upp honom från hans knäböjande ställning.
Och då han blygt såg upp, mötte han en blick ur
lärarens fuktiga ögon, så kärleksfull och deltagande,
att han förkrossades däraf. Det hade varit lättare
att uthärda, om Paton slagit honom, liksom i första
ögonblicket af sin öfversvallande vrede, men denna
beredvilliga tillgift af den svåraste och mest
oförtjänta olycka, som drabbat honom, var mer än
Walter kunde bära, och han grät, som om hans hjärta
ville brista.
Ett ögonblick strök Paton sakta det mörklockiga
hufvudet, under det han kämpade med sin egen
rörelse.
”Jag förlåter dig, Walter”, sade han därpå, ”jag
förlåter dig villigt och af hela mitt hjärta. Till att
börja med hade jag svårt att göra det, ty jag vill
ej dölja för dig, att förlusten af mitt manuskript
varit mig mycket bitter. Och dock är det ej en för-,
lust, som jag med ens kan fatta, utan hvilken skall
göra sig känbar under många långa dagar, då jag
åter får kraft att börja mitt årslånga arbete på nytt.
Men jag har också fått lära mig en läxa, Walter,
och när du hunnit till min ålder, hoppas jag att
äfven du, min gosse, har lärt dig att beherska ditt
lynne och ödmjukt mottaga hvad helst Gud sänder
dig. Du sade nyss, att du ville ge hvad som helst,
göra hvad som helst för att försona och godtgöra
din förseelse, men det finns dock ingenting, som kan
göra det gjorda ogjordt. Låt denna maktlöshet lära
dig att betvinga ditt häftiga lynne. Du kan under
åratal få ångra en timmes eller ett ögonblicks
förhastade handling, och aldrig lyckas undvika dess
följder, äfven om själfva handlingen blifvit glömd af
den ädelmodige och förlåten af den rättvise.”
Han talade mildt och lugnt, och hans ord glöm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
