Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des aldrig af Walter, hvilkens tårar nu runno mindre
häftigt.
”Ja, Walter”, tilläde Paton sakta, ”denna
händelse skall göra oss båda godt, hur plågsam den än
varit, och jag vill ej vidare tala därom, annat än
säga, att jag förlåtit dig. Alltsammans skall vara
glömdt, och jag vill inte, att hvarken du eller någon
af de andra, som varit inblandade i denna sak,
skola bestraffas, ty jag tycker inte om att förlåta
bara till hälften. Jag är öfvertygad om, att du från
denna dag skali göra märkbara framsteg, och jag
vill försöka att alltid hädanefter vara din vän.“
Hvad kunde Walter göra annat än fatta hans
hand och framsnyfta sina osammanhängande
tacksägelser.
”Du är fri nu, Walter”, sade Paton, ”och från
oss skall du ej höra ett ord vidare om din förseelse.
Det är strax middag, och jag skall följa med dig ner
i salen.”
Han lade handen på gossens skuldra, och de
gingo tillsammans utför trappan och öfver gården.
Walter var djupt tacksam öfver denna lärarens
grann-lagenhet, ty Croft hade berättat om den harm och
förtrytelse, hvarmed de äldre och mer inflytelserika
gossarne hört talas om hans uppförande, och han
hade med förskräckelse tänkt på det första
sammanträffandet med dem. Det var mer än han vågat
hoppas, att just den han förfördelat skulle vara den
förste att förlåta och taga honom under sitt eget
beskydd.
I korridoren väntade flera gossar på
middags-ringningen, och de gåfvo vördnadsfullt plats för herr
Paton, då han gick förbi med handen fortfarande
stödd mot Walters skuldra, medan den ångerfulle
gossen gick vid hans sida utan att våga se upp.
Det var ingen, som hyste medlidande med
Walter, där han blek och förgråten satt vid
middagsbordet, ty alla gossarne ansågo att han handlat sim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
