Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För den ifrågasatta resan till främmande land har
efter all sannolikhet herr Gustaf själf ej varit obenägen.
Det enda hindret härför har nog endast varit
omöjligheten att finna penningmedel till utveckling af den i
hans ögon därvid nödvändiga ståten. Under sådana
förhållanden har därför intet annat för honom återstått
än att återvända till armén. Men nu tycker man sig
dock märka, att hans håg för fältlifvet något minskats
— han hade ju redan ett par år förut talt om att
upp-gifva kriget — på samma gång som han starkare och
starkare känt obehaget af att subordinera.
Han gör sig följaktligen inte brådtom utan stannar
först en tid på Saaris, sedan på Dahlen och uppehåller
sig ännu i medlet af september i Livland. Först i början
af november är han åter i Osnabrück.
Under tiden öfverlägger rådet i Stockholm om hans
användande, men nu hör man för första gången några
missljud. »Delibererades », heter det i protokollet för den
3 december, »om den westfaliska statens redressement...
Herr Gustaf Gustafsson är courageux sed (men) ung och
kan illa accomodera sig med sina kommendanter; bäst
han blifver vid armén eller vandrar» (reser).
Men hvarken till att resa eller att inställa sig vid
armén tycks herr Gustaf för tillfället hafva lust, utan
hvad som bäst faller honom i smaken är att regera i
sitt rike.
Till en början tänker han som sig bör på dess
säkerhet och meddelar legaten Adler Salvius sina farhågor,
att fienden skulle lyckas totaliter ruinera stiftet. På denna
grund hade Gustafsson äfven härom aviserat
krigskommissarien Karl Gregersson Andeflycht i Minden och
begärt, att denne därifrån skulle sända honom disponibla
kompanier till häst, då han med Guds hjälp trodde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
