Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekernas och Romarnes teater - I. Grekernas tragödie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulla af Dionysosfesten, som just nu pågick i Athen,
drömde han om natten att guden kom till honom och
uppmanade honom att söka förhärliga hans fester
genom tragödiers uppförande. Manad af denna dröm,
beslöt ynglingen att blifva dramaturg. Han fick redan
vid 25 års ålder tillåtelse att uppföra sitt första
skådespel i täflan med Choirilos och Pratinas, hvarvid
han dock icke eröfrade något pris. Men vid denna
täfling inträffade en händelse, som hade en stor och
genomgripande betydelse för hans kommande
författar-bana. Hittills hade skådespelen uppförts på en teater
af trä; när nu Aischylos’ första skådespel uppfördes,
brusto den gamla träteaterns bjälkar under tyngden af
hans gudagestalter och man beslöt sig för att uppbygga
en ny skådeplats af sten, den så kallade Dionysosteatern.
På detta sätt sörjde således slumpen för att Aischylos’
snille skulle få ett utrymme värdigt dess storhet och
kraft. Nästa gång han uppträdde som tragöd, var den
af marmor uppresta Dionysosteatern så pass färdig att
skådespel kunde uppföras på den, och han hade också
själf under denna tid blifvit den Aischylos, som var
värdig att inviga den nya helgedomen.
Sex år före denna sin seger som skald, hade han
som segrare deltagit i slaget vid Marathon, och han
kämpade äfven sedermera i sjöslaget vid Artemisium,
samt i drabbningarne vid Salamis och Platae. Han hade
således deltagit personligen i det mest ärofulla värnande
af det älskade fäderneslandet, då perserna kastade sig
öfver det med oräkneliga härmassor; han hade vidare
sett och deltagit i de inre hvälfningar som allt mera
af-gjordt ladeAthens öde i demokratiens händer, och när
han nu på nytt uppträdde, hade han frigjort sig ur
vanans traditioner och det var han som från denna
stund bröt nya vägar och utvidgade på ett epokgörande
sätt både tillgångarne och medlen för den dramatiska
konstskapelsens framställning.
Det var sexton år efter sin första täflan som han
återuppträdde med ett nytt skådespel, och denna gång
vann han priset. Med detta började hans triumftid,
som varade i fjorton år, under hvilka han författade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
