Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekernas och Romarnes teater - III. Romarnes teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var han som först öfversatte och bearbetade de
grekiska originalen och därigenom gaf uppslaget till den
romerska dramatiken. Han uppträdde äfven själf som
skådespelare, i likhet med sina förebilder, grekerna.
Rikare blef likväl produktionen på lustspelets
område och i synnerhet var Titus Maccius Plautus,
född omkring 254 före Kristus, den som bättre än någon
förstod att omgestalta de grekiska originalen så att de
tilltalade den romerska publiken. Han var först
skådespelare i Rom, kastade sig sedan in på
handelsspekulationer och blef ruinerad, hvarefter han måste uppehålla
sitt lif med att arbeta i en kvarn. Under denna tid
började han sammansätta skådespel och vann snart rykte
som författare af sådana. Han dog i Rom 184.
Antalet af Plautus’ stycken synes hafva varit mycket stort;
man har uppgifvit ända till 130. Af dessa har Varro
såsom otvifvelaktigt äkta ansett 21, och de 20, som
ännu finnas i behåll, torde samtliga vara att räkna till
dessa.
Af dessa tjugo må särskildt nämnas Anlularin =
Grytan, som innehåller en utmärkt teckning af en
girig-buk, och som tydligen är en förebild till Moliéres »Den
girige», m. fl.; Cuptiri = Fångarne, som är rikt både på
poetiska skönheter och komiska situationer; Menachn/i
= Tvillingarne, bekant for sina lustiga förvecklingar och
till en viss grad efterbildad af Shakspeare i
»Förvillelser»; Miles (fhriosus = Den storskrytande soldaten,
förebild till bland annat Holbergs Jacob von Tyboe,
samt Mostellaria — Spöket, som utmärker sig för en
förträfflig karaktärsteckning och en utmärkt
komposition.
Plautus hade visserligen, som sagdt, ställt sig på
grekisk grund; men han förstod att, som det nu heter,
lokalisera sina stycken på romersk botten, så att
publiken i dem igenkände typer, situationer och talesätt.
Hans skådespel blefvo därför i Rom mycket omtyckta
och bibéhöllo sig länge i publikens gunst.
Man skilde i Rom på tvenne slag af komödier,
Co media togata, den som spelades i romersk dräkt,
och Comedia palliata, den som framstäldes i grekisk.
Hedberg, Dramatik. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
