Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekernas och Romarnes teater - III. Romarnes teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antagligen var skilnaden egentligen den, att de förra
voro endast öfversättningar med bibehållande af den
grekiska platsen, de senare åter fria efterbildningar,
spelande på romersk mark.
PUBLIUS Terentius, med tillnamnet AFER, den
andre namnkunnige af de romerska komödiförfattarne,
föddes omkring 194 före Kristus i Karthago, kom som
slaf med romerska senatorn Publius Lucanus till
Rom, där han sedermera erhöll friheten och uppträdde
som lustspelsförfattare med en mängd stycken, af hvilka
sex ännu äro i behåll. Han omkom genom skeppsbrott
år 155. Bland hans komödier finnes en vid namn
»Phormio», som i föryngradt skick visat sig njutbart
äfven för nutidens publik. Det är bearbetad t af den
tyske dramatiske författaren »Winterfeld» under namn
af »Der Winkelschreiber» och sedermera lokaliseradt
för svenska scenen, där det under namnet »Advokaten
Knifving» upplefvat en mängd uppföranden och
gif-vit en af våra förnämsta komiska skådespelare tillfälle
till en i hög grad drastisk framställning af en halft
förlorad existens.
Romarnes förnämsta skådespelare hette Q vint v.$
Tloscius och föddes omkring 134 före Kristus. Han
var den förste som, icke alltid, men ofta nog, uppträdde
utan den tragiska masken. Det omtalas att man då såg
honom hellre, och han var högt uppburen af sina
samtida. Han gaf äfven undervisning i talarkonsten och
själfva Cicero säges hafva varit en af hans lärjungar.
Han försvarade också sin lärare i ett af sina tal och
ville därigenom häfda skådespelarens rätt att anses lika
god med statens öfrige förtjente män. Roscius
samlade genom sin undervisning stora rikedomar, och han
skref äfven ett verk: »Jämförelse mellan den
mimiska konsten och vältaligheten» som likväl gått
förloradt för eftervärlden. Som bevis på det anseende
han åtnjöt, anföres att han af diktatorn Sulla
belönades med en af romerska statens största utmärkelser,
den gyllene ringen. Roscius omtalas i annalerna, som
en tragisk skådespelare full af glöd och inspiration och
utmärkande sig för en natursanning och en lidelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
