Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Den italienska teatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men bibehöllo sig icke länge i allmänhetens ynnest.
Bland dessa hans stycken märkas »Turandoifv», seder
mera känd äfven för den tyska publiken genom
Schil-lers bearbetning, samt Fiaba delV amore dclle tre
ntcleraner, en dramatisering af den venetianska sagan
om de tre pomeranserna. Sedan det högre skådespelet
i Italien länge varit nästan undanträngdt af operan, har
det på senare tider åter börjat lefva upp, och kunna bland
dess me^a framstående dramaturger i vår tid nämnas
GlA-COMETTI, MORELLI och GlOTTl, MAKENCO, COSSA och
Cavaletti, samt bland lustspelsförfattarne GHERARDI
del Testa och Ferrari. Giacometti är hos oss känd
genom de dramer han sammanskrifvit för Ristori, såsom
Giwlitta, Maria SfKarda, m. fl. samt genom sitt
borgerliga skådespel »// morte citile», uppfördt härstädes under
namnet »Corrado».
Bland italienska tragiska skådespelare lyser i våra
dagar det stora klöfverbladet: 11 i st or i, liossi,
Sal-r i/n i. De båda förstnämnda äro nu kända äfven för vår
publik, och sent skall man väl i våra teaterannaler
förgäta så storslagna, sant genialiska skapelser, som
Risto-ris Elisabetta, Lady Macbeth och Maria Stuarda,
Rossis Hamlet, Othello och Kung Lear.
Den italienska maskkomödien eller »Commedia
del arte», som dess italienska benämning är, härleder
sina anor direkte från det antika lustspelet och intog
som folkfars ett betydande rum inom den italienska
dramatiken, innan dess välde bröts af Goldoni, efter
hvii-kens reformarbete den numera hänvisats till
pantomim-och marionetteatrarne, som under karnevalen här och
där på gatorna uppslås för att roa det egentliga folket.
De stycken som atergåfvos af de en gång för alla
fast-stälda maskerna, voro till sina] grunddrag skizzerade
antingen af teaterdirektörerna själfva, eller någon hos
dem anstäld författare, och konturerna ifyldes sedan af
skådespelarne genom en improviserad dialog, full af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
