Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Shakspeares ära har ingenting förlorat på denna
tillfälliga glömska.
Det engelska lustspelet förföll efter Shakspeares
tid och, sedan teatrarna under puritanernas välde varit helt
och hållet stängda, till en slafvisk härmning af den franska
smaken, och sjönk ned till en frivolitet och sedeslöshet,
hvilka söka sitt motstycke inom något lands literatur.
De mest betydande lustspelsförfattarne från
närmaste tiden efter Shakspeare voro WYCHERLEY och
Con-GREVE, Farquhar och Vanbrugh, hvilka bägge
senare sökte att gifva sina arbeten ett sedligare innehåll.
Som senare komödiförfattare framstodo också O.
GOLD-SMITH, CuMBERLAND, hvars stycke Juden är kändt
äfven från vår äldre skådeplats; samt RlCHARD
SHERI-DAN, hvars stycken Skandalskolan och Rivalerna äro
välbekanta äfven för de senare årens svenska teaterpublik.
Englands senaste dramatiska literatur har icke många
framstående namn att uppvisa, om man undantar Byron,
Scott, Shelley och COLERIDGE, hvilkas storslagna
dramatiska arbeten dock i allmänhet icke lämpa sig för
sceniskt återgifvande. Det enda af Byrons stycken
som gått öfver vår scen, är sorgespelet Sardanapalus,
hvilket dock nu, i brist på återgifvare af hufvudrollerna,
synes vara nedlagdt för alltid.
Bland nutidens engelska dramatiska författare kunna
vi nämna sorgespelsdiktarne Henry Taylor, SHERIDAN
Knowles, Milman, Talfourd och Henry Lytton
Bulwer. Lustspelsförfattare äro Jerrold Buckstone,
PLANCHÉ, samt ännu några flera, hvilka dock icke kunna
sägas vara af någon större betydelse.
Det torde se underligt ut att jag talat om
Shakspeares efterföljare, innan jag ännu talat om honom
själf; men skälet därtill är, att i dramatikens och
skådespelarkonstens historia förtjenar, om någon, den mannen
sitt eget kapitel; — han som bättre än någon annan
visat sig kunna uppfatta och lagbestämma
mennisko-framställningens svåra konst. Några drag utur hanslif
och några försök att skildra hans stora betydelse som
dramaturg, torde därför vara på sin plats i ett arbete
sådant som detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
