- Project Runeberg -  Bidrag till skådespelarkonstens och dramatikens historia /
54

(1890) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

terer, som försynen tyckes hafva bestämt till att
framkalla vändpunkter i nationernas lif.

Han landsförvisar Henrik Hereford, hertigens af
Lancaster son, och medan han själf är ute på ett onödigt
krigståg till Irland, återkommer Hereford och fråntager
honom riket, stiger på tronen under namn af Henrik
den 4:de, och bibehåller sig där under de strider,
hvilka sedan utgöra hufvudskildringarne i de båda
skådespel som bära hans namn.

Richard blir egentligen först i fängelset konung;
men han kan icke heller där låta bli att frossa af sin
förnedring, och då han svarar stalldrängen, som helsar
honom: »Hell, höge furste!» med ett »Hell dig, ädle
pär!» så är detta ett drag af den själfironi, som
genomgår hans lynne, men som likväl icke kan hindra honom
från den sorglöshet som förorsakar hans fall. Richard
är ett ögonblick verklig konung, det är i slutet af 3:dje
aktens 3:dje scen, när han svarar den tröstande Aumerle:

— — »Dubbelt den mig kränker
Som än med smickrets gift mig såra tänker ! —

Låt hären skiljas åt, och kosan tag

Från Richards natt till Herefords solskensdag!)! —

Anmärkningsvärd för sin skönhet är dessutom
scenen mellan trädgårdsmästaren och drottningen i fjärde
akten, samt afskedet mellan henne och Richard. Men
Herefords solskensdag är icke heller bland de klaraste.
Redan nu börja uppror hota inkräktaren och Aumerles
sammansvärjning inviger detta lif af kamp och oro, som
sedan så lifligt skildras i de båda delarne af Henrik
den 4:de.

Ett nytt bevis på Shakspeares storslagna
komposition lemnar just detta straffets omedelbara följande på
brottet, hvilket utgör en af skuggsidorna i denna, af alla
skalder med förkärlek behandlade lek om kronan, som
den menskliga ärelystnadens högsta mål. Shakspeare
tvekar icke ens att, för att åstadkomma denna verkan,
låta den nye konungen fråga i 5:te aktens 2:dra scen:

»Har någon hört utaf min vilde son?».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbts/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free