Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af de djärfvaste anakronismer, en af dessa som
endast stora skalder tillåta sig. Stymparen stannar
förlägen framför ett faktum som detta, då den djärfve
ryttaren sporrar vinghästen öfver hindret och fortsätter
sitt lopp. Prins Henrik, sedermera Henrik V, var
nämligen vid denna tidpunkt knappast tolf år gammal.
Vi återfinna nu den fallne konung Richard i
Pom-fret, där han grubblar på att likna sitt fängelse vid
världen. Exton dödar honom och kommer sedan för
att få sin belöning, men får till svar af kung Henrik
de bekanta orden:
»Den älskar icke gift, som gift behöfver!»
Och vi kunna fullt tro honom, ty Henrik är ingen
blodtörstig tyrann, han är endast en uppkomling, som
vill stadga sitt välde*
Henrik den å:de, första afdelningen, skildrar
händelserna från slaget vid Holmedon till slaget vid
Shrews-bury, eller tiden från 14 september 1402 till 21 juli
1403. Andra afdelningen från sistnämnda dag till
Henriks död, 1413.
Dessa tvenne stycken hafva blifvit odödliga kanske
mest genom framställningen af den märkvärdige Sir
John Falstaff, prins Henriks stallbroder, genom prins
Henrik själf och Henri k Percy, Hotspur,
Northum-berlands son. Kungen själf är mindre hufvudperson än
dessa tre, af hvilka den siste, eller Hotspur, i första
stycket förlorar sitt lif redan i slaget vid Shrewsbury.
En friskare, ursprungligare figur än denne Hotspur, har
säkerligen ingen skald förr skapat, och att han faller
för den till utseendet lastbare, men i själfva verket
kraftsamlande prins Henrik, är nödvändigt för gamla
Englands ära. Ty vi skola väl ihågkomma, att bakom
hela det brokiga vimlet af de upproriska skottarne, de
vilda sällarne i Eastcheap och den orolige
konungen-usurpatorn, står alltid fosterlandet som den vinnande
eller förlorande parten.
Båda dessa stycken äro ingenting annat än
bilderna af ett jäsande samhälle, som söker stadga sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
