- Project Runeberg -  Bidrag till skådespelarkonstens och dramatikens historia /
76

(1890) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att väcka bifall och intresse. Det är den 1480 af PlERRE
BLANCHET författade farsen Advokaten Pathelin, hvars
af domaren oupphörligt upprepade förmaning:
»Reve-nons å nos moutons» (»Låt oss återkomma till våra
får») blifvit ett stående ordstäf både i Frankrike och
andra länder. För den svenska teaterpubliken är den
muntra farsen väl bekant genom den omarbetning till
buffa-operett, som med Jacopo Foronis spirituela musik
gått öfver scenen på landets första teater.

Den förste egentliga tragediförfattare som möter
oss på den franska dramatikens område, är Etienne
JODELLE, sieur DE Lymodin, född i Paris 1532. Hans
båda tragedier Cleopatre captive (Den fångna Cleopatra)
och Didon se sacrifiant (Didos själfuppoffring),
uppfördes 1552 inför Henrik II och hans hof. Genom dem
blef Jodelle grundläggare till det s. k. klassiska dramat
i Frankrike, hvilket byggdes på de tre enheterna,
sådana de framstå i Aristoteles’ teori; nämligen
handlingens enhet, rummets enhet och tidens enhet; en
förträfflig teori i sig själf, men som allt för trångt och
ensidigt uppfattades både af Jodelle själf och den honom
närmast följande La PEROUSE, hvilken 1555 öfversatte
tragedien Medea af Sene ca och i detta arbete satte
den allt för trångt uppfattade teorin i fullständigt system.
Denna hans öfversättning är äfven i det fallet märklig,
att den var det första franska sorgespel som skrifvits
på sexfotade jamber, eller den s. k. Alexandrinen,
som sedan fortfarande blifvit den nästan uteslutande
formen för det franska versskådespelet, vare sig det
framträder som sorgespel eller komedi. Man anser att
Alexandrinen uppstod i Frankrike redan i I2:te
århundradet och att den fått sitt namn efter en 1184
gjord bearbetning af Alexandersagan, nämligen llomnan
d’Alexandre, i hvilken detta versslag för första gången
fick en allmännare användning. Denna vers, med sin
bestämda takthvila efter den tredje jamben, ansågs länge
som den enda värdiga formen för det högre dramat,
och sedan den af Moliére användts äfven i lustspelet,
har den förlorat mycket af den uppstyltning, hvilken i
det klassiska sorgespelet vidlådde den, och blifvit för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbts/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free