Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter någon tids förlopp lemnade hon Paris för att i
sällskap med Legrand begifva sig till teatern i
Strass-burg. Hon tillbragte nu i landsorten flera år — år af
glömska och arbete, under hvilka hon förberedde sina
kommande triumfer.
Hon återkom 1717 till Paris och debuterade på
Théåtre Frangais i Mommes roll i Racines »Mithridate»,
_ samt med stormande framgång. Hennes två öfriga
debutroller voro Electras och Berenices, och en månad
därefter var hon anstäld som kunglig skådespelerska för
första# rollerna i tragedin och lustspelet.
Ända till hennes tid hade man haft en sjungande
recitation i tragedin; hon åvägabragte nu en hel
revolution därigenom att hon talade i stället. Hvad Moliére
hade predikat och Baron försökt, det utförde nu Adrienne
Lecouvreur. Hon detroniserade Duclos, som var
uppfostrad af Champmeslé, hvilken inöfvats af Racine själf
i hans tids anda. Men Adrienne vaktade sig lika noga
för att blifva trivial, som för att vara emfatisk.
Hennes stämma var något beslöjad, men just därigenom
blef den mera öm. Hon visste så väl att behandla den
i alla nyanser, att ingen tragisk skådespelerska, sade
man, med* undantag af Dumesnil, hade haft en så
utpräglad tragisk accent som hon.
Hon var mindre utmärkt i komedin, och man
påstår till och med att hon alltid misslyckades som
Geli-mene, men att åskådarne, af aktning för den
skådespelerska de för öfrigt så högt värderade, aldrig läto
henne märka att hon där icke var på sin plats.
Kanske var det en brist hos henne, att hon icke märkte
det själf; men hon var icke den första, som saknatr
själfkännedom, och hon blir nog icke heller den sista.
Under de tretton år, som förflöto från hennes första
debut till hennes död, upphörde hon aldrig att vara
publikens förklarade gunstling. Hon var för öfrigt den
första aktris i Frankrike, som äfven var upptagen i
stora världen. Hennes enskilda lif var icke utan fläckar;
men dessa öfverskyldes af hennes konstnärskap. Hon
älskades af många; själf älskade hon verkligt endast
en gång; men då älskade hon en hjälte, Moritz af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
