- Project Runeberg -  Bidrag till skådespelarkonstens och dramatikens historia /
152

(1890) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta hennes svar uppretar hertigen ändå mera och
i fjärde akten låter han döda Guisgardus, utan att akta
sina rådsherrars varningar. Han låter föra till sig
ungersvennens hjärta och sänder det inlagdt i en gyllne skål
till sin dotter. Denna fjärde akt utmärker sig i all synnerhet
för sin, till och med hos Hans Sachs, ovanliga korthet;
den innehåller i allt blott tio särskilda repliker, af hvilka den
längsta endast har tio versrader, och spelas således, äfven
med pauser inberäknade, på mindre tid än fem minuter.

I femte akten kommer härolden till Gismundas
kammare med faderns gåfva. Hon öppnar locket på
den gyllne skålen, ser ned däri’och säger:

»Stor tack I sägen min herre och drott,

Alltid har han unnat mig godt,

Men alla hans gåfvor många och rika
Må hvar och en för den sista vika!» —

och sedan härolden gått sätter hon sig och gråter öfver
urnan, i det hon utbrister:

»Ack själfva din ovän har blifvit dig god,

Då han fått skåda ditt ädla blod;

Ej lägger han dig i svartan mull,

Han gifver dig dödsbår af rödan gull
Och låter, dig till är.i och minne,

Sin dotters tårar på grafven rinna!»

Därpå reser hon sig, torkar sina ögon och sedan
hon i en kort replik uttalat sitt beslut att följa sin
älskade, dricker hon gift, trycker guldskålen till sitt
bröst och böjer sitt hufvud. Hertigen kommer, ditkallad
af de förskräckta tärnorna, och Gismunda säger till
honom »med svag och klagande stämma»:

»Den skänk I gaf mig, den sista, kära,

I låten den med mig i grafven bära,

Då skall jag med tack af hjärtans grund
Välsigna eder uti min sista stund!»

hvarpå hon böjer hufvudet och dör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbts/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free