Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likväl en retning, som blifvit honom ett behof och för
hvilken han fick plikta med en förstörd helsa och med
intrasslade ekonomiska förhållanden. Ett bref från hans
far, hvilken lofvade honom fullständig förlåtelse och
betalning af hans skulder, om han ville lemna teatern,
gjorde honom helt och hållet villrådig. Förstörd och
modlös, kom han till sin vän Funk för att af honom
begära en afgörande dom öfver sitt öde. Då denne
uppmanade honom att blifva konsten trogen, så stälde
han ännu en pröfningsuppgift för sig själf. Kanslern
Flessels roll i Ifflands »Myndlingar», som han förut
icke sett spelas af någon föregångare, skulle afgöra om
han var mera än en efterhärmare. Den framgång han
rönte och vännens omdöme om hans skaparförmåga
återvunno honom åt konsten, och från denna roll daterar
sig hans egentliga utveckling till den genialiske
skådespelare som han blef.
I januari 1807 gifte han sig med dottern till en
musikdirektör Neefe, en obetydlig skådespelerska, men
en mycket älskvärd och behaglig kvinna. Hans vänner
hoppades af denna förbindelse det bästa botemedlet mot
hans förvillelser som enskild man. Han återtog sitt
familjenamn och det såg ut, som om den äktenskapliga
lyckan skulle hjälpa honom att komma i jämnvikt både
med sig själf och med de borgerliga förhållandena.
Men han var icke född till detta, det var hans öde att
just i de viktigaste ögonblicken i sitt lif lida
skeppsbrott och att bygga sin ära som konstnär på spillrorna
af sin lycka och frid som menniska. Hans enda
dotters födelse beröfvade honom hans hustru, förstörde
hans husliga lycka och kastade honom åter ut i det
regellösa, förstörande lif, hvars retelser han nu dubbelt
längtade efter. Hans växande skuldbörda dref honom
slutligen till det förtviflade steget att afvika från Dessau.
Till ursäkt för detta steg torde kunna gälla att han i
Breslau, dit han vände sig, ingick på ett engagement
som kunde göra det möjligt för honom att därifrån
afbetala något på sina skulder, hvilket han icke kunnat
göra i Dessau, där han icke lyckades ernå högre
löne-vilkor än 12 thaler i veckan. I Breslau debuterade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
