Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Ludvig Hotberg. (1684—1754.)
Den danska skådeplatsens skapare och fader föddes
i Bergen den 3 december 1684. Han fick tillbringa ett
sträfsamt ungdomslif med många umbäranden, blef 1702
student och måste genast försöka att förtj*ena sitt bröd,
som han själf säger, genom att »pidske börn og
om-vende bönder». 1703 kunde han begifva sig till
Köpenhamn, där han studerade franska och italienska och
där han 1704 tog teologisk förberedande examen.
Därefter tog han plats som huslärare på nytt, samlade ihop
så mycket att han kunde resa, i det han med en holländsk
skeppare begaf sig af till Amsterdam och därifrån till
Aachen, men måste af brist på medel begifva sig af
hem samma väg. Sedan vistades han en vinter i
Kristiansand och begaf sig därpå till England, där han i
Oxford tillbragte åren 1706—8, skaffande sig sitt
uppehälle med att gifva undervisning i språk och musik
och själf flitigt studerande. Sommaren 1708 återvände
han till Köpenhamn, där han förgäfves sökte få sitt
uppehälle genom att hålla föredrag öfver sina utländska
resor, hvarefter han begaf sig till Dresden som guvernör
för en Povl Vind in g, men kom tillbaka redan 1709.
Efter många umbäranden och mycken fattigdom —
han måste till och med lefva af understöd och mottaga
fattighjälp — fick han ett litet resestipendium och
anträdde 1714 sin fjärde utländska resa, studerade
därunder ett och ett halft år i Paris och tillbragte vintern
1715—16 i Rom. Han utgaf under denna tid sina första,
dels historiska, dels moralfilosofiska skrifter och
utnäm-des ändtligen 1717 till ordinarie professor i metafysik,
1720 i vältalighet och 1730 i historia vid Sorö akademi,
där han dessutom som »quaestor» öfvertog vården af
akademins ekonomiska angelägenheter, ett uppdrag som
han till stort gagn för universitetet skötte ända till 1751.
1719—20 utgaf han sin komiska hjältedikt i fyra
böcker, »Peder Paars», hvilken väckte ett oerhördt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
