Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena landet som i det andra, och det var först öfver tretio
år efter Norges själfständiga förening med Sverige, som
tanken på och längtan efter en norsk nationel dramatik
och teater började uppstå hos det norska f51ket. Vi
hafva af det föregående sett hvilka viktiga insatser den
norska anden skänkt åt den danska literaturen genom
Holberg och Wessel som författare, och om vänd t
huru de danska skådespelarne i senare tider öfverflyttade
till Norge, till utvecklingen af hvars skådeplats de i
väsendtlig mån bidrogo.
Den själfständighet i politiskt hänseende, som
norrmännen förskaffade sig 1814, ledde naturligtvis till den
berättigade önskan att frigöra sig från det forna
moderlandets inflytande i alla riktningar och icke minst inom
literaturen och konsten. Det blef för de främste andliga
ledarne af norska folkets egna kulturarbete allt mer och
mer motbjudande, att det skulle vara danskar som
uppträdde på deras nationela scen, och det är betecknande
nog att det egentligen icke var i hufvudstaden utan i
det gammalnorska Bergen, som oppositionen mot det
från Danmark nedärfda skulle taga gestalt, i det OLE
Bull under det oroliga och ödesdigra året 1848
därstädes började verka för och på egen bekostnad
uppsatte den första norska teatern och samlade omkring
den de första rent norska skådespelarkrafterna. I
ekonomiskt hänseende blef detta företag icke lysande; men
det blef det så mycket mera i konstnärligt, och från
detta år kan Norge således räkna grundläggandet af sin
nationela dramatik och skådespelarkonst. Den norska
teatern i Bergen öppnades 1850, och det dröjde icke
länge innan man äfven i Kristiania försökte att följa
exemplet genom att 1852 därstädes inrätta »Det norske
teater* i Möllergade, som skulle upptaga
konkurrensen med den då ännu danska »Kristiania teater» och
bana väg för den norska nationela konsten. Man märkte
dock snart att hufvudstaden ännu var för liten och både
krafterna och publiken för ringa för att icke en sådan
splittring i längden skulle blifva olycksbringande, och
efter många skiftande strider och slitningar, hvilka till och
med 1863 framkallade en teaterstrejk under Björnsons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
