- Project Runeberg -  Bidrag till skådespelarkonstens och dramatikens historia /
347

(1890) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af den tidens bildade svenskar? Var det icke snarare
»det främmande smink», hvarmed utländska hof och
utifrån importerade seder och talesätt färgat dess kinder,
som gjorde att det, när det talades rent och oförfalskadt,
skorrade i de öron som voro bortskämda med det
franska hofspråkets mera välljudande och artiga fraser, och
kan man icke möjligen förutsätta någon förnäm
obekantskap med de seder och skick, som föreföllo så råa och
så stötande? Var det inte alldeles på samma sätt i de
öfriga länderna, ehuru vi som vanligt kommo ett halft
århundrade efter, att operan och den därmed förenade
uppsättningslyxen och balletterna, vid hofven och bland
de förnäma hade sina lifligaste beundrare, och hur fick
till exempel icke Holberg strida och sträfva för att i
vårt grannland få den nationella dramatiken erkänd och
slutligen uppburen? Hur är det ännu i våra dagar?
Är det inte på de stora teatrarne operan och pä de
små operetten som tilldrager sig brorslotten af de
ton-gifvandes intresse, medan det reciterande dramat
egentligen har sitt bästa stöd hos det verkliga folket — folket,
som inte skyr att tänka och som inte uteslutande endast
vill roas eller öfverraskas när det går på teatern? —
Folket som, nu liksom då, vill känna igen sig själft och
därför hellre håller till godo med en pepprad rätt än
en sockrad, hellre ler åt sina egna dårskaper eller gråter
åt sina egna olyckor, än sitter kallt och undrande inför
de sjungna eller dansade legender eller sagor, som stöta
dess realistiska sans för det verklighetstrogna och det
natursanna? — Emellertid blef det nu så, att vi fingo
en opera och bredvid den fingo vi också en
skådespelarkonst; ja, Gustaf III själf gjorde allt sitt till för
att äfven skaffa oss en svensk dramatik, och det är icke
hans fel, om vi ännu icke äro längre komna på den banan.
Själf föregick han med exempel och lära, då han först
med planer till operor och sedan med själfständigt
utarbetade skådespel riktade sin nyupprättade teaters
spellista, i det han lät sina skalder och vittra vänner utarbeta
de af honom planlagda operorna och med i sanning
kunglig frikostighet sörjde för den nya inrättningens
både ekonomiska och konstnärliga behof. Ty icke nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbts/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free