- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
28

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SKYDDSFRUN. Bild ur det moderna Stockholmslifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såg på honom, litet förvånad öfver den hastiga
rörel-sen, — ser du, Arvid lilla, det är så att jag har haft
en visit i dag, en mycket märkvärdig visit ändå! —•

— Jaså, ingenting annat! — svarade
härads-höfdingen mera likgiltigt, i det han sjönk tillbaka i
soffhörnet och blåste ut ett nytt rökmoln.

— Ingenting annat, säger du! Men du säger nog
mera än så, när du får höra hvilken det var som
gjorde visiten! —

— Jaså! Nå, hvem var det då? —

— Jo du, ingen mer och ingen mindre än
grefvinnan Kruus, du! —

— Grefvinnan Kruus? — upprepade
haradshöf-dingen, i det han rynkade ögonbrynen och såg
förvånad ut, — hvad ville hon här hos dig? —

— Ja, ser du, Arvid! det är just det märkvärdiga!

— Men först ville jag gerna höra hvad du tänker om
välgörenheten, Arvid! Det har vi aldrig förr kommit
att tala. om! —

— Nej, du ha rätt; men vi har ju inte haft
ondt om samtalsämnen ändå, eller hur, Annie lilla ?

— frågade häradshöfdingen leende i det han drog den
unga frun närmare intill sig och gaf henne en kyss.

— Nej, Arvid, nu får du lof att vara ordentlig! —

— Var den der inte ordentlig, den? Då får jag lof
att göra om det, så att det blir rigtigt! —

Och så blef det en liten paus, och när den räckt
en temligen lång stund, återtog unga frun, i det hon
utan något särdeles märkbart missnöje såg upp i sin
mans ansigte:

— Säg mig nu hvad du tänker om
välgörenheten? —

— Att den är en välsignad sak! — svarade den
unge mannen i det han såg på henne med en varm
blick; —-i synnerhet när den verkar på det rätta
sättet: i tysthet och utan all ostentation. Det är
hvarje menniskas pligt att utöfva den efter bästa
förmåga och af varmaste hjerta! —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free