- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
92

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kyrkoherden uppfattade mer än väl denna
yttring af öfversitteri och bristande aktning och yttrade
halfhögt till Lars Erson, i det han gick förbi honom:

— Det är ett styft sinne och ett hårdt hjertelag
på er son, fader Lars!

— På den ja! — svarade gubben med ett bittert
leende; — joo då! men vänta mej! Han mjuknar
fäll opp när han kommer på undantag!

Kyrkoherden såg tyst på den gamle och gick in,
följd af den långe, magre klockarn, som beställsamt
linkade efter med kyrknyckeln i handen.

— Har ni någe’ te’ klaga på för eran del, då?

— frågade mor Karin skarpt, i det hon gick fram
till svärfadern och såg honom argt i ansigtet, — det
skulle jag just vilja veta?

— Jag talte ve’ körkherrn och inte ve’ er!
—-svarade Lars Erson hvasst, i det han vände henne
ryggen och gick uppåt staketet, medan två nya
personer, en ung pojke på ett par och tjugu år och en
vacker, mörklagd flicka om aderton eller nitton,
inträdde på gården och stannade uppe vid grinden.

— Åh ja! jag vet nog hur ni går och skräpper
om oss i sockna! — ropade mor Karin efter den
gamle; — men ni kan akta er! Det kan fall hända
er en vacker dag — —

— Si der kommer Johan och Lina! — hviskade
i detsamma den magra, ljushåriga flickan, i det hon
knuflade mor Karin i sidan med armbågen, —
hvarför stannar di oppe ve grind?

— Kors, di har fäll någe’ te’ prata om! —
svarade mor Karin hastigt, nästan lika skarpt som förut;
men tilläde sedan i mildare ton: — kom nu så gå
vi in och hör på aktion ett tag! Du ä’ fäll inte
svartsjuker häller, jänta’ min?

— Nej vars! — svarade Kerstin, i det hon
kastade en giftig blick på systern uppe vid grinden, —
men jag tycker di kunde följa med in och höra på
aktion!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free