Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jaa, jästaligen, — inföll Jan hastigt, — det
vill säga, det va’ körkherrn, som —
— Ja mycket rätt, Jan Person! Det var jag som
föreslog det, derför att det är omenskligt att skilja
en mor från sitt minderåriga barn.
— Åh, hon skulle minsann inte ha’ furi’ illa hos
oss! — menade mor Karin, bröstande sig, — och nog
kunde hon fäll behöft komma ifrån en töcken mor, allti’!
— Jag har aldrig hört annat, än att Stina varit
en verkligt god mor för sitt barn! — sade
kyrkoherden allvarligt; — och när jag framstälde förslaget,
antogs det af de närvarande.
— Inte åf Jan och mej, — invände Magnus
envist; — vi skrek nej så mycke’ vi orka’!
— Ja jästaligen! — försäkrade Jan hastigt; —
det gjorde vi visst, det!
Vid denna med gnällande ton framförda
försäkran kunde till och med kyrkoherden inte återhålla
ett ofrivilligt leende, hur verkligt bedröfvad och nervös
han än var, och det var med en hos honom ovanlig
ironi, som han genmälde:
— Ja, men den gången kom ni i minoriteten,
fader Jan! Och det har väl händt er förr en gång,
ni som varit uppe vid riksdagen.
— Ne-ej då! — svarade Jan tvärsäkert; — der
var jag allti’ med i maj — maj orariteten, för det mästa!
— Så får ni vänja er vid motsatsen nu då! —
sade kyrkoherden med ett nytt leende.
— Men nu vill jag bara fräga körkherrn, —
inföll Magnus, envist som förut, — om det kan vara
med lag och förordning, att di som sitter på
undantag ska’ få gå i förväg för dom som har hemman och
får svara skatt både till krona och kommun?
— Att öfva barmhertighet tror jag inte kan vara
förvägradt någon, hvad han än är! — svarade
kyrkoherden enkelt.
— Åhja’ vi ska’ fäll höra hvad lagboka säger! —
mumlade Magnus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
