- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
125

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karen, i det han steg in och skakade hand med mor
Karin sedan han först helsat från mor, — det ä’ då
en jordbrukare, som en får leta efter maken till!

— Ja jästaligen! — bekräftade Jan, i det han
också steg in, men försigtigtvis stannade tätt bredvid
dörren; — det är fasligt hvad han är pinetrant och
uthållig åf sej!

— Nu ska’ ni rigtigt stiga fram och sätta er! —
trugade mor Karin, fortfarande idel solsken, — medan
jag skickar bå’ efter’n och lagar att kaffepanna’
kommer på elln!

— Nej kors, det kommer då aldrig i frågan! —
försäkrade klockaren.

— Tycker nå’n menniska det? — instämde Jan,
i det han såg sig omkring med spejande blickar och
såg alldeles handfallen ut, när han fick ögonen på
fortepianot.

— Det ska’ inte dröja lång handvänning! —
inföll mor Karin, som redan skyndat att helt hastigt
med handen stryka öfver ett par stolar, som hon
flyttat fram en bit ifrån fönstret -— och min själ ska’
inte ni ha’ en tår kaffe i er, när Magnus kommer!

Med dessa ord skyndade hon ut igen, samma
väg som hon kommit, och klockaren och Jan togo
plats på de framsatta stolarne, klockaren mera lugn
och sjelfmedveten, men Jan skrufvande på sig, som
om han suttit på nässlor.

— Oj jästaligen! — pustade han slutligen med
ögonen fortfarande på fortepianot; — de’ ä’ då rakt
ingen skam te’!

— Hvad menar ni, fader Jan? — frågade
klockaren, i det han tog fram sin gamla silfversnusdosa
och slog med den mot insidan af venstra handen.

— Kan en tänka sig? — fortsatte Jan i klagande
ton; — jag tror gu’ förlåte mej att di har skaffa’
sig förtepejano!

— Jo jo men har di så! — svarade klockaren;

— de fick hem’et i förra veckan, och det är inte så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free