- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
161

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och talltrasten hade redan en lång stund hållit på
och pröfvat sin mångtoniga flöjt djupt inne i den
tätare skogen.

Men allt detta hörde knappast Johan, der han
med raska steg och utan ansträngning skyndade framåt
uppför den oupphörligt stigande vägen. Med
landt-bons vanliga likgiltighet för det som han hör och ser
alla stunder på dagen, fasthöll han envist sina mörka,
oroliga tankar, och kring den slutna munnen låg ett
drag af envis beslutsamhet, som inga naturljud och
ingen sommarkvällens skönhet kunde förjaga. Snart
var han uppe på den högsta punkten i skogen, der
de-större träden drogo sig tillbaka åt sidorna för att
lemna plats åt den nakna gråstenshällen, i hvars
skrefvor endast enstaka, af vinden toppade och
rundvridna dvärgträd kunde finna en mager utkomst, och
der de här och der lågo med rötterna i vädret,
kullkastade af vinterstormarne; men ännu med en eller
annan rotdel fastsittande i den magra matjorden, så
att de med grönskande barr kunde smyga sig utefter
stenhällarne, sannskyldiga sinnebilder af en seghet
och en ihärdighet, som borde komma menniskan att
blygas — hon som så ofta kastar yxan i sjön för
mindre motgångar än så.

Från bergshöjden ledde gångstigen inom kort åter
utför, ner i en dalsänka af helt olika karaktär än den
motsatta sidans, ner åt saltsjön sluttande, skogshult.
Här var det en rikedom af lummiga löfträd och små,
frodiga ängsbitar med saftig grönska, och längst ner
i dalsänkans botten låg en liten insjö med branta
stränder; låg der så tyst och klar och stilla, att
gra-narne på två af sidorna och björkarne och asparne
på de andra trodde henne enkom egnad till spegel
för dem, så bjärt och så klart aftecknade de sig i
hennes mörka vatten med alla sina minsta detaljer.

Här hade gräsänder och vadare sitt
sommarparadis. Här funnos djupa vassar, dyiga stränder och
en rikedom af näckrosor, vattenkrasse och fräken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free