- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
189

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rikesta boncT i sockna’, om han vill bära sej åt som
folk och inte gå och sjåpa sej för en jäntas skull.
För jag kan tänka, det skulle fäll vara för Linas skull
som det der har flugi’ i’n?

— Ja just för Linas skull! — svarade gubben,

— och nu vill jag säja dej någe’ i körkherrns
närvaro, just om den saka’!

— Nåå, hvad skulle det vara då?

— Joho, det är det, att om du låter bli å tvinga
pojken te’ gifta sej me’ Kerstin, utan låtern få ta’
Lina i ställe’, så ger jag honom testamente på
sextusen riksdaler, som jag tog unna’ när jag lemna gåln
ifrån mej och som jag, riksdaler efter riksdaler, har
lagt ihop på vinternoten der jag själf vuri’ me’ och
dragi’, och som derför ä’ mina, begriper du, och som
jag gör me’ hva’ jag vill!

— Joho! — skrek Magnus ursinnig, i det han
slog den knutna näfven i bordet, — nu kröp det
fram hur I har skoja’ med son eran!

— Det va’ lögn! — svarade gubben, i det han
brusade upp, — pängarne ä’ mina egna, surt
hopskrapade styfrar, och dom gör jag me’ hvad jag vill!
Ä’ det inte så, körkherrn, att förvärfdt gods får en
lämna hvart en själf tycker?

— Ja, kära fader Lars! — svarade kyrkoherden
förläget; — jag är inte mycket hemma i den
borgerliga lagen; — men jag tror knapt att ni har
rättighet — —

— Nej då! — ropade Magnus triumferande, —
han har så i hälsike häller!

— Jaså, ja kanhända det, då? Men hvad jag ger
ifrån mej me’ varm hand, det kan då ingen lägga
sej i, det jag tror!

— Nej, i det fallet har ni full rätt att handla
efter eget behag! — sade kyrkoherden.

— Ja, men så hutlös kan I fåll inte vara —
inföll Magnus rått, — att I skulle villa–

— Hör nu på hvad jag säjer! — afbröt gubben,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free