Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utom kommit till. Strömparterren hade öppnats,
sedan den sista snödrifvan blifvit bortskottad en
morgonstund, då ännu endast norsfiskrarne hunnit sätta sig
ner på sin gamla plats vid kajen nedanför operahuset,
— och teaterfrågan hade kommit så långt att den
låg på kamrarnes bord, hvilket klart och tydligt
bevisade att man var ett godt stycke inne på maj månad
och att riksdagen var nära sitt slut. Lägger man
härtill att Tivoli hade öppnat sina portar och att
djuren kunde visas utan att vara klädda i annat än
sina naturliga pelsar, samt att ölstugorna och
skjutbanorna vid Alkärret låtit upp sina minnesrika
fröjdtempel, så kunde åtminstone inte någon genuin
Stockholmare misstaga sig på att våren var kommen.
I Lagerlunden började det också se hemtrefligt
ut. Borden voro redan framsatta, barriérerna
nymålade och statyerna utflyttade. Stamkunderna, som i
allmänhet tillbringade sina eftermiddagar med att gå
ronden emellan de olika kaféerna, kunde nu få litet
frisk luft emellan punschglasen och whiskytoddarne,
och ofvanpå ett sådant litet luftbad kändes det dubbelt
trefiigt att frampå kvällen kvista in på Blanchs kafé
eller i Berns salonger, för att sedan afsluta dagen
antingen i gropen på Grand eller i de eleganta rummen
uppe på Café Anglais, såvida man inte hade råd att
vara ledamot af Sällskapet, då man naturligtvis gick
dit upp i stället, för att taga antingen en liten
öfver-blick af wiraborden, eller också slå sig ner vid ett
sjelf och spela ett litet oskyldigt parti på 3 kronor
beten.
Detta sednare var nu hvad revisor Schack i
allmänhet plägade göra, ungkarl som han var och försedd
med goda inkomster, tack vare tre, fyra rätt
indräg-tiga befattningar i statens tjenst, oberäknadt det, att
han hade stort förtroende som utredningsman i
sterb-hus, god man i större konkurser och kassaförvaltare
i åtskilliga både fromma och profana stiftelser.
Revisorn var en några och fyrtio års karl, med ett ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
