- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
223

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och jag var nere vid Centraln och tog emot henne,
ska’ du tro. Och jag har skaffat henne rum på
Rydberg, och sen var vi på Operan och nu har jag
bjudit henne på middag på Hasselbacken till i morgon!

— Är hon ensam?

— Hvad tänker du på? Tror du att ett bättre
fruntimmer reser upp ensam från en småstad till
Stockholm? Då vore hon väl förlorad för tid och
evighet. Nej, hon har med sig sin kusin, konsulinnan
Rofiund och en gammal fröken Barrett, som skall
vara förkläde, förstås.

— Ska’ två gifta fruntimmer behöfva förkläde i
våra avancerade tider? — frågade revisorn förvånad;

— det kan jag aldrig föreställa mig! Så långt
måtte vi väl ändå ha’ hunnit i upplysning och
framåtskridande —

— I Stockholm möjligtvis! — invände Pelle
öf-vertygande; — men inte i landsorten! Der står man
ännu på samma ståndpunkt, som för tretti år se’n i
Philipstad, der det påstås att man satte strumpor på
pianobenen. För resten gör det ingenting att hon
har sällskap, för konsulinnan är uppe för att rådfråga
läkare, så hon kommer inte med på middagen och
fröken Barrett somnar alltid när hon har fått kaffe
och en liten likör, så vi blir i alla fall så godt som
ensamma.

— Tack så mycket! Du räknar inte mej, hör jag!

— Jo visst tusan! Tvärtom! jag räknar alldeles
fasligt mycket på dig! Ser du, jag har bjudit min
kompanjon också och hans hustru, och jag hoppas
att du efter middagen, när vi ha’ blifvit litet lifvade,
passar på och talar litet vid henne om mig! Åhja,
det gör du nog, Acke, för gammal vänskaps och
kamratskaps skull!

— Mycket gerna, kära du . . men på ett vilkor.

— Hvad skulle det vara, då?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free