- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
272

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mannen helt kärft vände sig till henne oeh
half-hviskade:

— Det fick du! Det var rätt åt dig! Hvad har
du med hans hushållerska att göra?

— Ja, inte du heller, vill jag hoppas! — blef
den lilla fruns hvassa svar, som dock afslutades med
det mest silfverklingande skratt, då hon i detsamma
såg revisorn komma ut på verandan med fröken
Barrett, under det Pelle Modin fjäskande och beställsam
satte fram en stol åt den unga enkan, som såg
allvarlig och förströdd ut. Fröken Barrett var, som
alltid efter sin lilla middagslur, vid ett miserabelt lynne,
och anförtrodde revisorn hviskande att det varit henne
omöjligt att få en blund i ögonen derinne i rummet,
dels derför att det varit så fullt af flugor och dels
derför att lilla fru Robertson hade snarkat som en
hållkarl på en gästgifvargård.

— Jag trodde verkligen först att det var ett fint
fruntimmer — hviskade den förargade gamla fröken;

— men så bär hon sig då åtminstone inte åt, när
hon sofver!

— Nenej! det är i sömnen som menniskan visar
sin rätta karaktär! — hviskade revisorn djupsinnigt
tillbaka.

— Gud, hvad det är sant! — utbrast fröken
Barrett och gäspade i näsduken; — det ska’ jag
rigtigt skrifva opp när jag kommer hem till hotellet!

— Åh, ni gör mig alldeles för stor ära! —
försäkrade Schack leende, — det der har många sagt
före mig!

— Hvad var det ni sade? — frågade den unga
enkan, med ett försök att visa sig obesvärad, — var
det någonting roligt?

— Nej tvärtom, det var någonting mycket
vanligt! — svarade revisorn.

— Det var det visst inte! — inföll fröken
Barrett ifrigt, — det var någonting så slående, så rysligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free