Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sant! Revisorn påstod nämligen att i sömnen är det
som menniskorna visa sin rätta karaktär!
— Jag kan just undra hur du vill bevisa det?
— frågade Pelle, i det han närmade sig med
händerna i armhålen på sin väst; — låt höra!
— Ingenting är enklare! — svarade Schack med
vårdslös och öfverlägsen ton, i det han slog sig ner
gränsle på en stol och gestikulerade som om han sutit
inför ett hörsalsauditorium; — se här min teori:
den som sofver på rygg med utsträckta armar ocli
öppen mun är en godmodig menniska; den som ligger
på venstra sidan med uppdragna ben och borrar ner
hakan i täcket är arg och misstrogen; den som ligger
på magen är melankoliker; den som vänder hufvudet
åt högra sidan med armarne öfver det och kroppen
vriden åt venster, är obeslutsam och ombytlig; den
som fnyser och ligger hopkrupen som ett klot är snål
och den som snarkar är en grobian!
— Förträffligt! Alldeles utmärkt! — ropade på
en gång både fröken Barrett och fru Robertson, i det
de utvexlade ett par mycket föraktliga blickar, som
möttes på halfva vägen.
— För resten, — fortsatte revisorn, uppmuntrad
af bifallet, — är det ingenting intressant eller
fängslande i att se gamla menniskor sofva. Vill man se
sömnen i all dess skönhet, allt dess omedvetna behag,
så skall man se ett barn eller en ung kvinna sofva.
De sofva med leendet på läpparne och blommor på
kinden, de äro mjuka och behagliga, de njuta af
sömnen, — vi andra, vi bara hvila oss midt i
reminiscenserna af våra dagliga bestyr; ha’ vi grälat om
dagen, så fortsätta vi det om natten i våra drömmar
— ha’ vi varit ute för att vigilera medan solen sken,
så genomgå vi om natten på nytt alla
förödmjukelserna vid de misslyckade försöken, och har vårt
högmod eller vår fåfänga fått någon föda under dagen,
så ligga vi och se sturska ut ännu under natten —
med ett ord, hos oss är det bara kroppen som slumrar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
