Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Du borde alltid ha’ en vaktmästare till hands,
när du slår käglor! — ropade revisorn skrattande.
— Ja, och så en god vän, som knuffade dig
i ryggen! — tilläde Pelle, som nu åter var i ett
strålande humör.
Robertson sväljde pillerna med god kontenans
och tog sitt parti att skratta liksom de andra, och
hans fru skrattade värst utaf allesammans.
Så drack man té och herrarne lagade sig en
toddy, och så skulle den unga enkan försöka kasta
klotet en gång också, sedan det alldeles misslyckats
för fru Robertson, som inte kunde lyfta det, och för
fröken Barrett, som tappat det på sina tår, hvarför
hon ännu satt på en stol borta vid fönstret och såg
sur ut.
Hon ville rysligt gerna försöka en gång; men så
visste hon inte hur man skulle göra, och så skulle
Pelle visa henne hur det gick till. Han smickrade
sig nämligen med att vara en utmärkt kägelspelare,
och sedan han bedt damerna om ursäkt för att han tog
af sig rocken, hvilket ännu mera framhäfde de
rundare partierna på hans runda lekamen, spottade han
först i händerna, tog sedan det största klotet, måtta de
med det ett par gånger fram och tillbaka, blundade
med ena ögat och stirrade med det andra, drog sig
några steg tillbaka, tog så ett språng framåt och
halkade framstupa, medan klotet flög honom ur händerna
bakåt och direkte under bordet på hvilket brickan stod,
hvarvid fröken Barrett satte båda fotterna i vädret
och började skrika som en gast, i tanke att den
välsignade karlen med afsigt hade lagt an på hennes
tår en gång till.
— Ja, så der ska’ inte fru Tolliander göra! —
sade revisorn skrattande, medan Pelle kraflade sig
upp så godt han kunde, — utan om jag får lof att
ge’ en liten lektion i stället! Vill ni vara så god och
komma hit — ställ er nu så här — nej, den ena
foten litet fram och inte allt för rak — böj er litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
