- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
298

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Och går miste om den vackra utsigten der
uppe? — frågade revisorn, i det han stannade
bredvid henne, — och det friska vattnet, som smakar
allra bäst ur Sjelfva källan? Nej, det går då absolut
inte an!

— Ja, men hur skall jag komma upp? Jag är
så rysligt hal under fotterna!

— Det går alldeles ypperligt, om ni vill tillåta
mig att hjälpa er!

Och innan hon hann svara hvarken ja eller nej,
lade han sin arm med ett stadigt tag omkring hennes
lif, fattade derpå hennes hand med den andra och
började uppstigningen på det hala berget med säkra,
fastän långsamma steg. Det gick som det kunde i
början, och ett tag voro de nära deran att halka ner
igen, men då tog han utan allt krus ett fastare tag
omkring henne och lyfte henne upp intill sig,
hvarpå han med stadiga steg så småningom nådde den
högsta punkten af berget.

— Så der ja! — sade hön hastigt, när de väl
voro uppe och han ändå inte gjorde någon min af
att släppa sitt tag, — nu kan jag nog gå sjelf! Släpp
mig nu och trötta inte ut er i onödan!

— Jag är inte trött! — svarade revisorn och
bekämpade tappert ett anfall af andtrutenhet, som
började besvära honom, — och hälst skulle jag aldrig
vilja släppa ner er igen!

— Seså, prata nu inte några tokerier, utan sätt
ner mig genast! — återtog den unga enkan, i det
hon gjorde några matta ansträngningar att komma på
fötter igen.

— Hvad ni är lätt och mjuk och smidig! —
fortsatte han, i det han liksom pröfvande lyfte henne
ännu högre ifrån marken; — det är ju som att bära
en fjäder, och ändå — —

— Sätt ner mig genast, annars blir jag ond!

— Blir ni verkligen ond på mig? — frågade han
och såg på henne med leende blick, i det han släpte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free