Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talade om att han i morse fått ett telegram som tvang
honom att resa till Göteborg redan i kväll med
natttåget.
— Så hastigt? — frågade den unga enkan med
en mycket genomskinlig ton af ironi och harmfullhet,
— han kommer kanske inte ens och tar afsked af
oss innan han far?
— Jag tror knappast! — svarade Pelle utan att
se på henne; — han hade så mycket att uträtta för
att kunna bli’ i ordning! Men nu skall jag be’ att
få bocka mig . . jag har ännu ett par uppvaktningar
att göra, och jag vill dessutom inte störa ett möte
emellan så nära anhöriga, som . . som naturligtvis inte
sett hvarandra på länge!
— Nej, by God! — skrattade Australiern, — det
är sant! Men vi ska’ se hvarandra så mycket oftare
hädanefter! Inte sant, dearest mother?
— Jag hoppas det! — svarade Louise och räckte
styfsonen sin hand med en vänlighet, som hon, i den
lofliga afsigten att förarga Pelle Modin, antagligen
gjorde litet varmare än den i Sjelfva verket var; —
jag hoppas det, käre Johnny!
— Och vi ska’ komma öfverens om delningen af
arfvet i all sköns sämja, utan att några lagkarlar
behöfva lägga sina näsor i blöt! — utbrast John, i det
han fattade styfmoderns händer och tryckte dem i sina.
— Ja det är ju det bästa, och jag hoppas att
framdeles . . i fall det skulle uppstå några tvistigheter
. . hvilket jag inte hoppas . . mjukaste tjenare, mitt
herrskap! — framstötte Pelle mödosamt och
skyndade sig ut på dörren det fortaste han förmådde. Han
hann likväl knappast stänga dörren, förrän han efter
sig hörde det ljudligaste gapskratt, som väl någonsin
sårat en misslyckad friares ömtåliga örhinnor, och det
värsta af allt var att det var inte bara en karlstrupe
som uppgaf detta skratt, utan han hörde tydligt och
klart hur en kvinlig stämma blandade sitt klingande
ljud deri på det muntraste sätt i verlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
