Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängande saker om den långe, dystre mannen, som
genast försvunnit från auktionsplatsen.
Men från den stunden kallades han både man
och man och kvinna emellan för »Brand-Petter», och
i Stockholmsgästernas något yrvakna fantasi antog
snart den tyste, klumpige och till utseendet ingenting
mindre än behaglige rothuggaren de sagolika
dimensionerna af en sorts afsuten stråtröfvare, och när barnen
mötte honom i skogen, drogo de sig instinktmässigt
undan åt ena sidan af vägen, och gjorde sig så smala
som möjligt för att han skulle kunna komma förbi
dem. De unga damerna på platsen drömde inte om
annat än mordbrand och rån, och fastän en gammal
skämtsam farbror, som kom ut en söndag med
ångbåten, påstod att detta var ett mycket vanligt
symptom af den giftasvuxna ålderns inträde, så voro de
ändå inte alls lugna för att ej den reslige »odlarn»
en vacker dag eller kanske ännu säkrare, en hemsk
natt, skulle ställa till något förfärligt och uppskakande
uppträde, som skulle komma håren att resa sig på
alla icke flintskalliga tidningsläsare i hufvudstaden
med omnejd.
Det gick till och med så långt, att en ung vice
häradshöfding, som slog mycket starkt för två af de
unga flickorna, utan att ännu kunna bestämma sig
för hvilkendera af dem han tyckte mest om, hvartill
mycket bidrog att han inte visste hvilkendera af
fäderna som var tätast, vid ett af sina söndagsbesök
påstod, att man borde häkta den der misstänkta
figuren, innan han hunnit göra något förfärligt attentat
mot de kringboendes lif och egendom — något som
dock på det allvarligaste afstyrktes af den ena flickans
far, hvilken tämligen försmädligt undrade på om inte
häradshöfdingens juridiska insigter blifvit litet färgade
af de återupprepade utflykterna »i det gröna» under
sommaren.
Den närmaste följden af detta var icke att
Brand-Petter blef häktad, ty dertill hade man ju inga grun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
