Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de blåvattrade vingspeglarne och de roströda
kräf-vorna, när de kastade sig in i snåren, och hade han
varit litet säkrare på flygskytte än han var, så hade
han nog »lappat till», som det heter på jägarspråket;
men ingen må förtänka honom att han hällre höll
sig till sittande mål än flygande. Han visste att det
fans en ängslycka uppe i skogen, och att den hade
godt om hassel och oxel på kanterna och der, tänkte
han, der skall jag öfverraska dem just under frukosten,
och då kan jag knäppa ett halft dussin i taget. Han
trafvade alltså lugnt vidare, var ibland ända inpå de
muntra, oroliga fåglarne och hade flera gånger de
yppersta tillfällen att komma inom håll, om det bara
inte varit så mycket vindfällen i den förbaskade
skogen. Bäst som det var och just som han skulle
lägga bakladdarn till ögat, trampade han på en kvist
eller gren, den gick af med en smäll och hela
nötskriks-sällskapet tog genast till vingarne med en rigtig
jubelkör af hånfulla: äh! äh! äh!
— Vänta mej ni! — mumlade kamrern, i det
han torkade svetten ur pannan, — jag ska’ ge’ er
för äh, jag, när vi kommer fram till hasseldungen!
Och så fortsatte han modigt vidare öfver stock
och sten, öfver moras och gärdesgårdar, öfver diken
och bergknallar, och slutligen stod han vid
gärdes-gården till ängslyckan, som öppnade sig sollyst och
ljusgrön midt ibland de mörka, allvarliga granar och
tallar, som omgärdade den på alla sidor. Han
stannade på utkik i ett tätt hörn vid gärdesgården och
tittade försigtigt framåt. — Jo, mycket rigtigt! Der
hade han hela sällskapet vid bortersta kanten af
ängslyckan, just der hasslarne stodo som tätast! Åh, en
sådan mängd der var sedan!
De böjliga hasseltopparne gungade fram och
tillbaka och det var ett slagsmål och ett stoj och ett
flyttande och ett flaxande, så att det var en lust och
glädje att se det! Der var minst ett tjog nötskrikor,
ja gud vet om det inte var ett par tjog, så hvimlade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
