Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VINTERNOTEN. Skärgårdsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
clet hela, och de begge pigorna snodde omkring och
kastade lystna blickar på de ätande, inom sig
fröjdande sig åt att deras tur snart skulle komma, bara
karlarne hade gått.
Fiskarns pojke satt bredvid fadern och åt allt
hvad tygen höllo, medan han oupphörligt knuffade på
fadern, för att denne skulle låta honom smaka på det
som var kvar i glaset, hvilket fadern likväl för skam
skull inte gjorde, hvarför han också med en under
-bordet väl applicerad spark påminde sin
förhoppningsfulla afioda om att »tocke inte passade annat än
hemma ve’, när en hade någe’ i putelln».
— Ja vet jag, om en skulle tåla ve’ en halfva?
— frågade slutligen kyrkvärden, i det han tog tag i
flaskan och på detta välkomna sätt bröt den djupa
tystnaden vid bordet.
— Nog tror jag ho’ blåser åf snart! — mente
torparfar; — för det ligger allt på utaf hälsike,
kän-de jag!
— Jojo! men då blåser det fäll strömming i noten
me’; — föll fiskarn in, som tyckte att han borde
uppmuntra kyrkvärden en smula, för halfvans skull.
— Kan undra det, jag? — hördes nu Bomans
säfliga och långsamma ton, under det han tog sig en
dugtig smörklick som han lade ofvanpå en afskuren
potatis, hvilken han höll upp i vädret mellan venstra
handens tumme och pekfinger; — det blåser ju
nordligt, vet jag, och då plär han ju allti’ gå utåt
storfjärdarna !
— Det ä’ olika, det! — menade kyrkvärden, i det
han slog glasen fulla, på detta sätt bevisande att
benämningen »halfvan» egentligen är mera en fiktion
än en verklighet; — och tittar en inte eftern, så inte
lärn gå in i bo’n åf sej själf, tänker jag!
— Nej då! fast nog vure de’ lindrigare för
somliga! — anmärkte Lars med en spefull blick på
Boman, hvilken med det mest stoiska lugn fördrog piken
och drog halfvan i botten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
