Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VINTERNOTEN. Skärgårdsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jo-o men har jag så! — svarade Boman, som
nu var nästan framme hos gubben, — och det kan
ni fäll aldrig gissa till hvad det ä’!
— Det ä’ fäll inte nå’n utter häller eller nå’n
sjöfogel som har furi’ vilse i snöyran?
— Nej, det ä’ en pojkkytting, som jag har hitta’
borta på isen! Och väl va’ det att jag hitta’n, för
annars hade han fäll vuri’ ihjälfrusen ve’ det härlage!
— Åh herre Jesses! Hvad säjer du, Boman? —
utbrast kyrkvärden med förfärad ton, — en pojke?
Hvar nårst ä’ det barnkräke hemma då!
— Han ä’ borta från Singarön, och det lär fäll
vara Lina Vestermans pojkstackare, låter det!
— Jaså, den–
Men den gången hann inte kyrkvärden säga ut
hvad han tänkte, ty Boman, som nu hunnit fram till
honom, knuffade honom på armen med en blick och
en min, som kom kyrkvärden att hastigt byta om
ton, och med en blick på byltet som satt på den
nedsnöade skepparens arm, helt beskedligt utbrista:
. — Jaså, den stackaren! Men hur i alla tider
har barnkräke’ kummi’ ut på isen i det här vädre?
— Han tänkte sig te’ not! -— svarade Boman
kort, i det han slog upp en liten flik af kavajen så
att de blåa barnögonen och nästippen tittade fram;
— för di har inte någe’ te’ äta hemma ve’ säjer han.
— Åh jästaligen! — utbrast kyrkvärden med en
halft beundrande blick på det lilla stycke ansigte
han såg framför sig; — tänkte han ock ? — Derpå gick
han ett par steg närmare, öppnade med sina darrande,
frostbitna fingrar ännu litet mera på kavajen, och
sade med ett ovanligt skimmer af medlidande i de
annars så hvassa ögonen:
— Hur ä’ det me’ dej, din lilla kyttare?
Fryser du?
— Nej vars, nu ä’ jag så varm, så! — svarade
den lille och såg så glad ut, som om han sutit fram-
Frän gator ocli skär. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
