- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
21

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att hålla lymlar på afstånd, och lymlar ä’ vi litet
hvar, när det gäller vackra flickor; — men tänk dig,
på ett värdshus, bland kreti och pleti, när champagnekorkarna
smälla eller punschen flyter i strömmar, och
när hästfoten börjar bli märkbar till och med hos den
relativt bäste i laget. Att då inte gå förlorad och bli
djur som de andra — det vill karaktär till, du, och
karaktär hade hon också. Hon motstod allt, guld och
fagra ord, och löften och smicker, men det var en
sak, som hon lika litet som någon annan kvinna kunde
motstå, och det var en fager yta, som ljög om ett
godt inre, och en vältalig mun, som ljög om kärlek,
och den ytan och den munnen, de tillhörde honom som
de nyss stoppade ner därute i höstjorden, och som
numera hvarken ljuger eller förtjusar någon.»

»Baronen blef således hennes älskare?»

»Ja visst tusan blef han det! Den bästa kvinna
har alltid någon svag stund i sitt lif, och det var i en
af dessa, som han var till hands med sina rika löften
och sin ståtliga personlighet ... ty ståtlig var han,
den kanaljen, isynnerhet när han var iklädd sin granna
uniform — den var den tiden mycket mera lysande
än nu. Jag minns ännu som om det varit i går, den
kvällen då jag fick veta, att vackra Annette hade
blifvit baronens älskarinna. Vi voro några kamrater
därute, och det var ovanligt folktomt den dagen, så
att vackra Annette, som annars var den mest upptagna
af flickorna, hade god tid att passa upp oss. Jag
märkte, att det var något åt henne, och frågade henne,
vid ett tillfälle, då de andra höllo på att disputera
om möjligheten af en eller annan svår operation på
ögonen, hur det var fatt med henne.

»Å, det är ingenting,» svarade hon, »men man kan
inte alltid vara glad här i världen.»

»Nej, det förstås,» svarade jag, i det jag betraktade
henne litet nogare, »men i kväll är det något särskildt
åt Annette. Är Annette sjuk?»

»Ja, jag är sjuk, men det finns ingen läkare, som
kan bota den sjukdomen,» svarade hon med ett matt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free