- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
32

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Åja, det är inte värdt att sticka under stolen
med den saken. Det kommer snygga historier i dagen,
ska du tro. Jag har just nu varit hos häradshöfdingen.
Skulder anmäls inte en enda; men fordringar finns det
godt om, och hvad för fordringar sedan. Du milde Gud,
så de karlarna lefva! Procentare och ... ja, jag vill
inte såra dina oskyldiga öron med att omtala hvad det
är för folk som löper där; men det minsta antalet
är karlar, så mycket kan jag säga.»

»Mamma, förskona mig från att höra något om
detta,» bad den unga frun tämligen häftigt, i det tårarna
med ens försvunno från hennes kinder, och en liflig
rodnad uppsteg där i stället; ty om hon också just icke
särdeles högt älskat sin aflidne man, så var hon i alla
fall svartsjuk, om inte af annat, så åtminstone af kvinnlig
fåfänga, »jag vill ingenting höra.»

»Nej, mitt söta barn, du ska inte få höra något,»
fortsatte kommerserådinnan med samma flödande svada
som förut; »jag ska inte säga ett ord mera om de
där obehagliga sakerna, fast jag inte kan neka till att
det retar mig så jag kan spricka, när jag tänker på,
att han hade en så söt hustru som du, och ändå ...
nej, var lugn, jag ska inte säga mera, kära mitt
charmanta barn, min lilla friherrinna. Det är också den
enda reella vinsten du har af hela saken, men det
är ändå något ... och det kan väl bli ändå bättre.»

Och här blinkade fru kommerserådinnan slugt med
ena ögat, i det hon såg högst menande ut.

»Hvad menar mamma?»

»Å kors, kära barn ... jag menar, att det
behöfver väl inte precis stanna vid den titeln, utan det
kan väl bli bättre än. Du är ju ung ännu, bara barnet,
och när sorgåret är förbi — ifall man ens ska göra
honom den äran att vänta så länge ...»

»Jag gifter mig aldrig mera, mamma. Det är mitt
fasta beslut.»

»Hvad i Herrans namn säger du, barn? Gifter du
dig inte mera? Det vill jag just höra talas om. Pyh,
det säger väl för det mesta alla unga änkor åtta dagar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free