- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
68

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mästaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bitvis instoppadt mellan en gammal, urblekt svart
spännhalsduk, som tycktes betydligt genera den korta halsen.
Dräkten bestod af en gammal, lappad, gråbrun kavaj,
ett par betydligt illa medfarna mollskinnsbyxor, en
sjöstöfvel och en gammal resårsko, som var mera
snedgången än en rättskaffens skopersedel har rättighet att
vara, för att kunna uppfylla sin bestämmelse. Ett litet
kort, trasigt förskinn med en stor mässingssölja midt
på magen fulländade kostymen.

Den underliga figuren tycktes ändtligen ha fattat
sitt beslut och styrde kosan rakt på platsen, där vi
sutto.

»Guds fred vackert!» hälsade han med ett litet
kort skratt, snarlikt en gnäggning på afstånd, i det
han lyfte på mössan, så att litet mera hår kom fram
mellan skärmen och tinningen; »kan just undra, hur
en ska kunna få fatt på en litteraktör, som ska bo
här på sommarnöje!»

»Kanhända att det skulle vara jag?» svarade jag
i det jag betraktade honom med stigande intresse.

»Ja ja, fan tro’et!» svarade han med samma korta
skratt; »då gick jag inte så galet, sa’ tjufven när han
kom in i sakristian! Jaså, så det ä’ herrn det? Nå,
och det där ä’ väl frun, kan jag tro!» fortsatte han,
i det han med afvig hand pekade på min hustru.

»Det är inte så utan, min gubbe!»

»He he! kunde just tro det! Sämre kunde han
ha fått, sa’ gumman när hon bjöd man sin palt på
julafton! Jaså, så det är herrskapet som bor på det
här blås-ut-et! Bara barnena, vet jag, bägge två! Nånå,
inte ondt i det! Alltid hinner en bli gammal, om en
bara får lefva! Syns på mig det, som har mina fem
och femti på nacken, och får vara glad ändå, att det
inte svider allt för rasande i benpiporna! Annat lif var
det, när jag kom i tjänst hos gamle majorn på Margretelund,
och det var fråga om att lägga både melonbänk
och vinkast. Husch hvad det gick och hvad det växte
sen, meloner stora som de värsta kålhufven och söta
som de raraste karameller!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:12:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free