- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
70

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mästaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrapar du emot, din bulvan? Jo, gör han så! En ska
få se att här ligger en hund begrafven! Jo, vänta, här
ha vi göken!» och nu skottade han bort jorden från
en stor bullersten, som låg ett par tum under torfytan;
»det var mig en bryggare att vara trind! Nå, du
ä’ väl inte jordfast heller, din krabat? Hvasa’, jag
tror du vill inte sjunga? Å hoj! jo se på fanken,
nu rörde han på sig; jag ska gå in till bonden och
låna ett järnspett, så få vi se kamraten i fyschiomejan!»

Och medan han linkade bort öfver gården efter
järnspettet, stodo min hustru och jag kvar och sågo
helt betänksamt än på stenen och på hvarandra.

»Tänk, om det finns många sådana här!» sade
jag efter en stund.

»Det är nog troligt!» svarade hon.

»Då kanske det kostar mera än det smakar!»
återtog jag litet betänksamt, i det jag inom mig gjorde
ett hastigt öfverslag af hvad kassan kunde tåla.

»Ja, men tänk hvad barnen skulle ha roligt af
några bärbuskar!» inföll min hustru efter en liten
paus.

Och som min lilla, fyraåriga flicka i detsamma
kom fram till oss och såg på mig med sina stora
ögon, som om hon ville bekräfta sin mors utsago,
så fattade jag raskt mitt beslut.

»Gå du in och gör i ordning litet aftonvard åt
mästarn,» bad jag min hustru, »så skall jag språka
med honom under tiden.»

Glad, som en god hustru, när hon fått sin vilja
fram, gjorde hon som jag bad, och om en stund kom
min gamle Merkurius linkande tillbaka med järnspettet.

»Nu ska vi kittla honom mellan ref benen en smula!»
sade han i det han stötte spettet ner i jorden med
en duktig ansträngning; »om nu herrn vill hålla emot
litet med spaden, så ska vi väl se om inte kanaljen
vill komma fram och bocka sig litet! Å — hoj! se
så, krusa inte nu, gubben lilla! jo jo! jag tror du
vände på hufvet, jag! här ska du få se, hur en kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:12:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free