- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
83

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mästaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höll sitt löfte och kom tillbaka på kvällen. Att döma
efter rodden fruktade jag dock, att hans tillstånd
måtte vara tämligen osäkert hvad hufvudet beträffade,
och att denna osäkerhet hade betydligt meddelat sig åt
både armar och ben.

Det dröjde tämligen länge innan han lade i land.
Jag begagnade mig af detta dröjsmål för att stiga
upp från min förra plats och begifva mig af upp
till kvarnen, från hvilken jag hade en bättre utsikt
neråt ängen, och under hvilken jag lätt kunde dölja
mig i det där rådande dunklet. Jag kröp således upp
på syllarna bredvid den väldiga bjälke, som tjänade
till grundpelare för den gamle hedersmannen från 1727,
och inom en kvart eller så, sedan jag förut hört ett
förvirradt buller af ramlande åror och i vredesmod
kringkastade brädlappar, såg jag den sneda figuren
komma upp ur skuggan nere vid sjöbryggan och med
vacklande steg beskrifva de mest besynnerliga krokar
under vandringen öfver den lilla ängsbiten, som låg
i fullt månljus. Sedan han några ögonblick varit
bortskymd af körsbärsträden nedanför stugan, såg jag
honom komma upp på backen och styra kurs rakt på
kvarnen där jag satt.

»Nå, ändtligen!» tänkte jag för mig själf; »få nu
se, om jag skall få någon förklaring på min kära
mästares ’månförskräckelse’.»

Och jag drog mig ännu mera tillbaka i kvarnens
skugga, väntande på hvad som komma skulle.

*


5.



När »mästaren», efter många slingringar och
ofrivilliga stötar mot stenar och buskrötter, ändtligen
kommit upp till kvarnen, där jag satt, stannade han
ett ögonblick, slog omkring sig med högra armen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:12:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free