- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
87

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mästaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Åja, hon gick väl an!»

»Nej drag du ner åt skogen,» utropade han häftigt,
i det han knöt handen på nytt upp åt luften; »gick
hon an! Nej ser du, nog har du gluttat in genom
många fönster i din dar, och nog har du sett mycket
vackert och fint — men så djäkeln stenspränga mig,
om du har sett någon rarare tös än Karin var, när jag
lärde känna henne! Men det var karlarna som skrämde
bort henne — för di var kring henne som snöskator
kring ett körsbärsträd, och nog försökte jag vara
fågelskrämma, men det gick inte! Det vill säga, inte skrämde
jag dom inte, men nog sjutton gick det för sig att
skrämma bort henne alltid! För hvad hade jag att
bjuda på? Jo du, det ska jag säga dig, min gubbe,»
och därpå började han att sjunga med långt utdragna
toner:

»Ett trofast hjärta det var min skatt
och ett par armar, som hette duga;
men inte hade jag klocka och hatt
och inte ett tecken till stuga!
        Ding dudililej!
Och inte kunde jag ljuga!»


»Och ser du, det ska man kunna, för annars går
det inte, hvarken med töserna eller med
trädgårdsaffärerna! Och därför är det som det är, och en
stackare är jag, och en stackare blir jag, och det är
ditt fel alltsammans.»

»Hvarför tog du dig inte en annan?» frågade jag.

»Ja, det var väl så förbaskade lätt, det, tycker
du? Hvarför tar man sig inte en annan, när hjärtat
är så proppfullt med en, som en höstgrop full med
potatis! Jag vet nog att Matts Persons Greta hade ett
godt öga till mig, för hon var rödhårig hon som jag,
och tyckte att vi passade bra till färgen att gå i
par — men, den som inte ville vara med om den
påselningen, det var jag det! Men det där angår dig
inte! För jag säger ännu en gång, att det var ditt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:30:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhflgra/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free