- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
115

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besynnerlige herrn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Österlandets vise till den torftiga krubba, där den störste
människovännen föddes i nöd och fattigdom.

Snart uppnådde den besynnerlige herrn ett stort
hus vid en af den inre stadens öppna platser, och i
det han stannade framför porten, letande efter sin
portnyckel, såg han sig ännu en gång omkring med
blickar, som tycktes vilja genomtränga mörkret; han
satte nyckeln i portlåset, öppnade det, och såg ännu
en gång utåt, hvarpå han med en djup suck af ledsnad
sade för sig själf, i det han långsamt gick in genom
porten: »Nej, jag får vara nöjd med hvad jag fått.
Min julafton är ju ändå inte förlorad.»

Och medan nu den besynnerlige människovännen
skyndar upp i sin eleganta, om också i mycket
egendomliga bostad, där en gammal kvinnlig anförvant
med en oro, som vanan vid hans långa kvällspromenader
icke kunnat förmildra, emottar honom med glädjestrålande
ansikte och vänliga förebråelser, vill jag för
läsaren försöka göra klart hvem och hvad den
besynnerlige herrn egentligen är.

Han är helt enkelt en mycket rik — en mycket
olycklig och mycket egendomlig man. Han bär ett
bekant namn, han är fideikommissarie till ett historiskt
kändt och mycket märkvärdigt gods vid en af
mälarstränderna, där en af våra största konungar tillbragte
många ljusa och lyckliga dagar vid en älskad makas
sida; honom själf var det icke förunnadt att där få
införa som maka den enda kvinna han älskat.

Hon älskade icke honom, och hans känsla var för
djup, på samma gång som hans karaktär och lynne voro
för mycket inåtvända, för att han skulle kunna byta
om tycke. Den kärlek till hans ungdomsdrömmars brud,
som icke kunde få sin motsvarighet i tiden, bröt fram
ur hans hjärta i en värme, som omfattade hela
mänskligheten, och isynnerhet alla dess olycksbarn. Han
blef en enstöring, ett original — ett af de få, som
våra dagar har att uppvisa, och äfven ett af de få,
som förstått att sprida så mycken välsignelse omkring
sig. Öfverallt hvar det fanns en nöd att afhjälpa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free