- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
117

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besynnerlige herrn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åt eller kasta snöboll på honom, så mycket kände vi
oss slagna utaf hans stilla väsende och den milda
förebråelse han gaf oss.

Han var en försyn för en mängd fattiga familjer,
och på sitt stora gods var han afhållen som en far.
Han hade för den ytlige betraktaren sina löjliga sidor,
det är sant, men hvem har icke dem? Funnes det
så mycket gediget guld på botten af hvarje människosinne,
som det fanns hos den besynnerlige mannen,
så stode det bättre till med mänskligheten, än det gör.

Ty den lilla episod ur hans tysta och människovänliga
lif, som jag här omtalar, sedan jag af en
händelse kommit i beröring med en af de handlande
personerna i den lilla romanen ur verkligheten, var
långt ifrån en enstaka företeelse.

Den besynnerlige mannen tänkte som den store
romaren, hvilken ansåg hvarje dag förlorad, under
hvilken han icke utfört en ädel handling. Och om det
smygande förtalet skulle haft rätt, om det funnits en
mörk skugga i hans lif, så hade han också försonat
den bättre än mången, som kanske varit mera felaktig
än han.

*


4.



På juldagsmorgonen var den sjuka kvinnan den,
som först vaknade i det dåliga kyffet på
Humlegårdsgatan. Hon tyckte, att hon kände sig stark nog att
kunna försöka stiga upp, för att tända upp i spiseln
och öfverraska sin flicka med något hos dem så ovanligt
som en sprakande brasa; men då hon försökte att sätta
sig upp, i sängen, märkte hon likväl att hon ännu
var alldeles för svag därtill, ty det började skymma
för hennes ögon, och hennes hufvud värkte, så att
hon måste lägga sig ned på kudden igen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free