- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
131

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besynnerlige herrn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

moderns säng, där den lilla, utan att förstå hvad som
föregick, men ändå, liksom anande den högtidliga
skilsmässa, som förestod, sjönk på knä vid bädden.

»Jag går ifrån dig, mitt älskade barn,» hviskade
modern knappt hörbart, i det hon tryckte den lillas
hufvud mot sitt redan halfstelnade bröst, »men gråt
inte ... jag lämnar dig i goda människors händer —
och Gud vakar nog öfver dig, min snälla, älskade
flicka ...! Du skall en dag få veta, hvad du nu inte
skulle förstå ... hvad din mor har brutit och lidit och
försonat ... men du skall ju minnas henne med kärlek
och inte med förakt, mitt barn ... hon har varit så
grymt olycklig ... och hon är nu så lycklig och säll ...
det blir så ljust omkring henne ... så ljust ...
ljust...»

Och när den lilla med höga ångestrop och strida
tårar lutade sig mot det arma modershjärtat, vid hvilket
den kallnade armen ännu kvarhöll henne med dödens
sista ryckningar — så hade det redan upphört att
slå, och den besynnerlige herrn höll med tårade ögon
i sin famn ett fader- och moderlöst barn, som numera
ägde endast honom på jorden.

*


6.



Åtta år hafva förflutit sedan den stackars kvinnan
lade sina ögon tillhopa, lycklig i den tanken att hennes
barn hade en far, som skulle beskydda hennes barndom
och lära henne att taga sig till vara för den olycka,
som störtat hennes moder i elände. Och den lilla
hade också fått en fader, den ömmaste och mest
samvetsgranne hon kunde önska sig; — men icke var
det den guldsmidde hofmannen, som helt fräckt skrattat
den besynnerlige hjälparen midt i ansiktet, då han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free