- Project Runeberg -  Flickan med grafkransarna och andra berättelser /
154

(1911) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det bästa af allt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i det han steg upp och gjorde en storartad
åtbörd, ungefär lik en tragisk skådespelare, som ämnar
gå ut, men icke vill lämna scenen utan en applåd;
»erkänner du inte dess oemotståndliga välde?»

»Jo, det gör jag visst, och det är just därför jag
talar som jag gör! Ve den man, som blir slaf under
den makten; hans själfständighet är för evigt förbi,
och han har förlorat herraväldet öfver djuren. Akta
er därför, gossar! Med kvinnan kommo till världen
en mängd obehagliga saker, såsom: svartsjuka,
brödbekymmer, hypokondri, magkatarr, mord, rån, kikhosta,
barnskrik, krig, månsken och konkurser! Ve den man,
som låter öfverväldiga sig af kärleken och af dess
representant, kvinnan! Han måste uppoffra sig själf
och lefva endast för andra! Han måste lifnära sig af
kabeljo, slarfsylta och pannkakor, i stället för af goda
middagar och fina viner; han är med ett ord en slaf,
som är bunden med kopparkedjor!»

»Bravo!» utropade med djup och klangfull röst den
femte unge mannen, teknologens kamrat, som ännu inte
sagt ett ord, men nu såg upp på de andra med ett
par ärliga, trofasta blå ögon och lyfte sitt glas högt i
vädret, under det hans tämligen hvardagliga ansikte
lyste af en vacker inre glans, som nästan gjorde det
skönt, »bravo, Kron! Du har uttalat de magiska orden,
som förklara lifvets gåta för den, som vill förstå den.
Du har visat oss grunden till allt stort, allt ädelt och
godt här i världen, du har under skämtets mask, genom
öfverdriftens gissel lärt oss, att det bästa af allt är
att offra sig för en annan. Litet afundas jag egoistens
tarfliga glädje, då han söker vara sig själf nog —
hvad bygger han upp med förgudningen af sitt fattiga
jag? Sitt eget fördärf! Nej, mina vänner, det bästa
af allt är offret af egen lust, egna tycken och känslor
för en annan. Det är häfstången för framtidens arbete,
det är den grund, hvarpå mannen bygger sitt lands
lycka och ära, individen släktets fullkomnande och
utveckling.»

»Han är galen!» ropade de andra skrattande i det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:20:07 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fhflgra/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free